Arbetet med att genomföra konventionen om det immateriella kulturarvet pågår

Immateriella kulturarv är något som har hamnat i fokus i en alltmer globaliserad värld där många människor upplever stora förändringar. Den 26 januari 2011 ratificerade Sverige, som 134:e land, Unescos konvention om det immateriella kulturarvet.

Från och med 2011 har Institutet för språk och folkminnen av regeringen fått ett treårigt uppdrag att utveckla arbetet med tillämpningen. Uppdraget ska ske i samverkan med andra berörda aktörer och mot bakgrund av de remissvar som inkommit på rapporten Förslag till nationellt genomförande av Unescos konvention om skydd av det immateriella kulturarvet.

Våren 2011 hölls ett första möte för att utvärdera ovan nämna rapport i ljuset av de remissvar som kommit in. Arbetsgruppen som från början bestod av Nämnden för Hemslöjdsfrågor, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Statens kulturråd, Stiftelsen Nordiska museet samt Institutet för språk och folkminnen utvidgades under året med representanter från bl.a. Sametinget, Svenskt visarkiv, Mångkulturellt centrum, scenkonsten, studieförbunden och olika ideella aktörer.

Under arbetsgruppens möte i november 2011 beslutades att omgående starta arbetet med att forma de noder som ska ansvara för olika delar av det immateriella kulturarvet. Efter mötet följde överläggningar med ansvariga för samtliga noder – Nämnden för hemslöjdsfrågor, Statens musikverk, Nordiska museet/Institutet för språk och folkminnen samt Riksantikvarieämbetet. Diskuterades framförallt nodernas sammansättning, arbetsuppgifter och vilka delar av det immateriella kulturarvet som kan falla inom ramen för de olika nodernas ansvarsområden. Betonades vikten av att det samiska kulturarvet integreras i alla olika noder/domänområden. Beslutades därför att Sametinget ska ha övergripande ansvar för att utse samiska representanter till de kommande nodmötena samt att tillsätta en referensgrupp till stöd för detta arbete. Ett möte med Sametinget som sammankallande myndighet hölls våren 2012.  

_{Foto: Ellinor Hall}

Arbetet med att utveckla noderna har skett stegvis. Under våren och hösten 2012 har nodernas ansvarsområden ytterligare förtydligats. Noderna ska bland annat ansvara för grundarbetet med förteckningar över immateriella kulturarv, bevaka frågor om vidareförande av kunskap och internationellt samarbete, uppmärksamma goda metodiska exempel och pedagogiska projekt, lämna förslag till nomineringar etc. Våren 2013 kommer samtliga noders arbete att intensifieras ytterligare genom flera inplanerade möten. 

Under arbetsgruppens senaste möte i november 2012 drogs riktlinjer upp för det förestående arbetet med att upprätta förteckningar över immateriella kulturarv i Sverige. Vikten av delaktighet betonades, att arbetet ska förankras bland kulturbärarna. Beslutades att under hösten 2013 anordna en gemensam workshop där noderna och deras nätverk gemensamt kan diskutera frågor kring dokumentation/bevarande samt metoder för vidareförande av kunskaper. 

a) Nodansvariga: Institutet för språk och folkminnen och Nordiska museet

Muntliga traditioner och uttryck, däribland språket som förmedlare av det immateriella kulturarvet, Sociala sedvänjor, riter och högtider samt Kunskap och sedvänjor rörande universum.

Ett första nodmöte hölls i september 2012 dels för att informera om arbetet med konventionen, dels för att diskutera hur noden ska verka och vara sammansatt. Programmet innehöll en introduktion med exempel på metodutveckling och olika utmaningar. Betonades att inrikta arbetet mot de nationella minoriteternas kulturarv samt att i första hand förteckna hotade alternativt mindre väl dokumenterade kulturarv. Metodutveckling på olika nivåer ska prioriteras dvs. såväl vad gäller forskning som praktik. Ännu ett nodmöte kommer att hållas i april 2013 då bland annat frågor kring nodens förteckningsarbete och dess nätverk kommer att diskuteras.

b) Nodansvarig: Nämnden för hemslöjdsfrågor

Traditionell hantverkskunskap

Ett första nodmöte hölls våren 2012. Under mötet beslutades att det övergripande målet ska vara att dokumentera, tillvarata och sprida kunskap om traditionella hantverksmetoder med fokus på metodutveckling och säkerställande av kunskaper inom nodens verksamhetsfält, men även att skapa samarbeten mellan de traditionella hantverkens olika delar och områden. Det levande maritima kulturarvet utgör en viktig del av nodens arbetsfält. Ännu ett möte hölls den 5 februari 2013 på Skansen i Stockholm varvid diskuterades dels ”goda metodiska exempel”/NGOer inom noden Traditionell hantverkskunskap, dels behovet av en gemensam terminologi med termer/beteckningar som utgår från den nomenklatur som Unesco utarbetat. Även förteckningsarbetet diskuterades varvid beslutades att till nästa möte praktisera detta utifrån konkreta förslag. Poängterades vikten av att involvera/informera olika aktörer kopplade till nodens ansvarsområde och vars uppdrag är att arbeta med kulturarvsfrågor. En kartläggning av nodens nätverk ska därför utgöra en del av arbetet framöver.

c) Nodansvarig: Statens musikverk: Svenskt visarkiv

Framföranden (musik, dans, teater etc.)

Noden samlades för första gången den 24 maj 2012. Diskuterades att inledningsvis inrikta arbetet dels mot förteckningsarbetet, dels mot metodutveckling med utgångspunkt från så kallade ”goda värderingar” (mänskliga rättigheter, ömsesidig respekt, hållbar utveckling etc.). Ytterligare ett möte hölls hösten 2012. Programmet innehöll en introduktion inför nodens förteckningsarbete med exempel på frågeställningar och olika utmaningar. Under mötets andra dag diskuterades nodens förteckningsarbete utifrån konkreta exempel. Ännu ett möte ska hållas i mars 2013 då noden bland annat ytterligare fördjupar arbetet med praktiska exempel inför förteckningsarbetet. Till mötet ges parterna i uppgift att utarbeta mer detaljerade förslag till förteckning av olika element. Ett underlag på svenska till stöd för arbetet har utformats. Under mötet diskuteras även ”goda metodiska exempel”/NGOs samt den förestående kartläggningen av nodens nätverk.

d) Nodansvarig: Riksantikvarieämbetet

Kunskap och sedvänjor rörande naturen samt kulturarv som hör samman med landets materiella kulturarv och kulturmiljöer

Representanter från Riksantikvarieämbetet och projektledningen vid Institutet för språk och folkminnen har vid flera tillfällen träffats under 2012 för att diskutera vilka parter som ska ingå i nätverket. Ett inledande nodmöte kommer att hållas under våren 2013.

Konventionstextens artikel 12 fastslår att varje konventionsstat ska, på ett sätt som är anpassat till den egna situationen, upprätta en eller flera förteckningar över de immateriella kulturarv som finns inom landets territorium. Förteckningarna är ett sätt att synliggöra olika former av immateriella kulturarv, de ska även ligga till grund för nomineringar till Unescos listor över representativa och hotade kulturarv. I Sverige har den samordnande myndigheten huvudansvaret för förteckningarnas upprättande och uppdatering. Samtidigt ansvarar noderna för förteckningar inom sina domäner samt att utarbeta förslag till nomineringar. Enligt arbetsgruppens beslut ska förteckningsarbetet administreras via en webbplats som på ett tydligt sätt ger information om förteckningsarbetets utformning, nodernas ansvar samt hur man går till väga för att lämna in ett förslag. Avsikten är ett demokratiskt och flexibelt tillvägagångssätt där objekten ska vara tillgängliga och sökbara. Det ska vidare finnas möjlighet för en grupp, gemenskap eller enskild person att lämna in förslag. På Unescos webbplats finns ytterligare information om aktuella frågor.