Namn i äldre bruksmiljö

Inom projektet Namn i äldre bruksmiljö har personnamnsskicket runt Uddeholmsbolagen i Värmland studerats under 1700- och 1800-talen. Syftet är att nå nya kunskaper om namngivning och namnbruk i ett område som präglas av mötet mellan en äldre agrarkultur och det modernare industrisamhället. Beträffande förnamnsskicket har namnbeståndet under perioden kartlagts liksom uppkomsten av nya namngivningsmodeller (3). Namngivningen kan sägas ha gått från att ha varit baserad på uppkallelse med ett begränsat antal namn till en större frihet vid namngivningen. Den ökade användningen av släktnamn kontra patronymika har undersökts utifrån ett socialt perspektiv med särskilt fokus på kvinnors bruk. (1, 4). I anslutning till dessa arbeten har också publicerats en studie över namn på värmländska järnbruk och hyttor (2).

Projektet bedrevs av Katharina Leibring.

Lennartsfors. Träsnitt från 1860-talet.

Publicerade artiklar

1) Namn i äldre bruksmiljö. Projektpresentation och några tidiga resultat. I: Namnens dynamik. Utvecklingstendenser och drivkrafter inom nordiskt namnskick. Handlingar från den trettonde nordiska namnforskarkongressen i Tällberg 15–18 augusti 2003. Red. av Staffan Nyström, s. 205–216. Uppsala, 2005. (NORNA-rapporter 80.)

2) Lennartsfors, Rottneholm och Likanå. Namn på värmländska bruk. I: Namn och runor. Uppsalastudier i onomastik och runologi till Lennart Elmevik på 70-årsdagen 2 februari 2006. Red. av Lena Peterson, Svante Strandberg & Henrik Williams, s. 75–86. Uppsala, 2006. (Namn och samhälle 17.)

3) Förnamnsskicket i Norra Råda och Gustav Adolf 1730–1837. I: Studia anthroponymica Scandinavica 24, 2006 (under utg.)

4) Lena Eriksdotter or Helena Gewert? Personal names in a Swedish parish 1730-1830. In: Proceedings of the 22nd ICOS Conference in Pisa, 2005. (under utg.)