låding

­Yvar maurar u mack, leiksum yvar
­pin­nsvein u rack, skeinar soli igen pa ladingen, sjunger man i en av de mest kända visorna o­m Gotland, Summan kummar. (I översättning: Över myror och småkryp, liksom­ över igelkott och löst folk, skiner solen igen på våren.) Ursprungligen skrevs den för När-revyn, men refrängen ingår också i en låt inspelad 2009 av gruppen Rhymatic som du kan lyssna till här.

Låding eller lådig, som det också kan het­a, betyder alltså 'vår'. Orden finns belagda i institutets ordsamlingar inte bara från Gotland, utan också från Närke, Värmland, Västmanland, Dalarna, Hälsingland och Ångermanland. På Gotland, där gammalt långt a bevarats och inte övergått till å, heter det lading eller ladi, för övrigt sägs låding eller lådig (eller låeg, låge o.d.).

Lådig kan jämföras med forngutniskans laÞigs som betyder 'om våren'. Ordet hör troligtvis samman med fornbulgariskans och ryskans lĕto 'sommar, år'. Enligt en annan hypotes har ordet blivit inlånat på 1200-talet från medelengelska uttryck såsom "Our ladye in march", "Lady-day", Vårfrudagen.

I dagens samhälle är våren efterlängtad för att det blir ljusare och allt väcks till liv igen, men utifrån våra samlingar ser man att lådingen inte alltid var lika positiv. Skarp ladingen el. ladin är ett uttryck som förekommer på Gotland. Uttrycket betecknar den tid som infaller i slutet av våren när allt hö till djuren börjar på att ta slut. Från Närs socken har man upptecknat att De söins pa kräki att de jär skarp ladin 'det syns på kreaturen att det är magra våren'. Om våren är lång och mager kallas den för lang ladingen. Förutom bekymret med en mager vår kan man även känna av vårtrötthet. Enligt Gutamålsgildes allnakku (almanacka) 2009 betyder ladisdignå 'vårtrötthet' och botemedlet mot det är att äta soppa kokt på nyuppkommet grönt.

Från Närke finns sammansättningen låningsnatt. Så kunde man kalla vissa vårnätter som i äldre tid troddes ha betydelse för hur vädret skulle bli under resten av året.

Något som liksom Summan kummar säkerligen bidragit till att göra låding känt över landet, är att det använts av diktaren Erik Axel Karlfeldt. Han föddes i Folkärna socken i södra Dalarna och i sin poesi använde han ibland dialektord från trakten.

De dolda källorna, de lådingsfriska,
du är dem hjärtenära, när du vill.
Igenom årens sus jag hör dem viska,
än ömt, än gäckande: April, april.

Ur dikte­n Ungdom i diktsamlingen Hösthorn (1927)

Text: Lovisa Öhlund, bearbetad av Eva Thelin
Foto: dan, FreeDigitalPhotos.net