Ortnamn: Översiktligt och principiellt

 

Alfvegren, Lars, r-genitiv och are-komposition. Formhistorisk undersökning på grundval av svenska dialekter och ortnamn. Uppsala 1958. (Skrifter utg. av Kungl. Gustav Adolfs Akademien 32. Studier till en svensk ortnamnsatlas 10.)

Andersson, Thorsten, Bebyggelsenamn givna efter fornlämningar. I: Bebyggelsers og bebyggelsesnavnes alder. NORNAs niende symposium i København 25–27 oktober 1982. Red. af Vibeke Dalberg m.fl. Uppsala 1984. (NORNA-rapporter 26.) S. 295–319.

— Eigennamen als erstes Glied nordischer Ortsnamen. Stamm- und Genitivkomposition. I: Namn och bygd 67 (1979). S. 123–46.

— Det förkristna ordet socken i Norden. I: Namn och bygd 80 (1992). S. 115-19.

— Haupttypen sakraler Ortsnamen Ostskandinaviens. I: Der historische Horizont der Götterbild-Amulette aus der Übergangsepoche von der Spätantike zum Frühmittelalter. Bericht über das Colloquium vom 28.11.–1.12.1988 in der Werner-Reimers-Stiftung, Bad Homburg. Hrsg. von Karl Hauck. Göttingen 1992. (Abhandlungen der Akademie der Wissenschaften in Göttingen. Philologisch-historische Klasse 3. Folge 200.) S. 241–56.

— Hund, hundare och härad från språklig synpunkt. I: Bebyggelsehistorisk tidskrift 4 (1982). S. 52–66.

— Kind som ortnamnselement. I: Namn och bygd 88 (2000). S. 43–51.

— Kultplatsbeteckningar i nordiska ortnamn. I: Sakrale navne. Rapport fra NORNAs sekstende symposium i Gilleleje 30.11.–2.12.1990. Red. af Gillian Fellows-Jensen & Bente Holmberg. Uppsala 1992. (NORNA-rapporter 48.) S. 77–105.

— Litterära ortnamn. I: SOÅ 1972. S. 3–20.

— Namnforskningen inför 2000-talet. I: Namn gjennom 2000 år – namn i år 2000. Red. av Kristin Bakken & Åse Wetås. Oslo 2000. (Den 9. nasjonale konferansen i namnegransking. Blindern 11.–12. mai 2000.) S. 11–30.

— Norden och det forna Europa. Några synpunkter på ortnamnens ålder och samband. I: Namn och bygd 60 (1972). S. 5–58.

— Nordische Ortsnamen aus germanischer Perspektive. I: Onoma 37 (2002). S. 95–120.

— Nordische und kontinentalgermanische Orts- und Personennamenstruktur in alter Zeit. I: Nordwestgermanisch. Hrsg. Edith Marold & Christiane Zimmermann. Berlin – New York 1995. (Ergänzungsbände zum germanischen Altertumskunde 13.) S. 1–39.

— Olika egennamnskategorier – förenande och särskiljande drag. I: Övriga namn. Handlingar från NORNA:s nittonde symposium i Göteborg 4–6 december 1991. Red. av Kristinn Jóhannesson, Hugo Karlsson & Bo Ralph. Uppsala 1994. (NORNA-rapporter 56.) S. 15–42.

— Om ortnamnssuffixet -str-. I: Namn och bygd 63 (1975). S. 143–63.

— Onomastiska grundfrågor. I: Den ellevte nordiske navneforskerkongressen. Sundvollen 19.–23. juni 1994. Red. av Kristoffer Kruken. Uppsala 1996. (NORNA-rapporter 60.) S. 15–41.

— The origin of the tuna-names reconsidered. I: People and places in northern Europe 500–1600. Essays in honour of Peter Hayes Sawyer. Ed. by Ian Wood & Niels Lund. Woodbridge 1991. S. 197–204.

— Orts- und Personennamen als Aussagequelle für die altgermanische Religion. I: Germanische Religionsgeschichte. Quellen und Quellenprobleme. Hrsg. von Heinrich Beck, Detlev Ellmers & Kurt Schier. Berlin–New York 1992. (Ergänzungsbände zum Reallexikon der germanischen Altertumskunde 5.) S. 508–40.

— Ortsnamen als erstes Glied nordischer Ortsnamen. Stamm- und Genitivkomposition. I: Proceedings of the Thirteenth International Congress of Onomastic Sciences, Cracow, August 21–25, 1978. 1. Ed. Kazimierz Rymut. Wroclaw 1981. S. 101–07.

— Die schwedischen Bezirksbezeichnungen hund und hundare. Ein Beitrag zur Diskussion einer germanischen Wortfamilie. I: Frühmittelalterliche Studien 13 (1979). S. 88–124.

— Svenska häradsnamn. Uppsala–Köpenhamn 1965. (Nomina Germanica 14.)

— Tuna-problem. I: Namn och bygd 56 (1968). S. 88–124.

Behövs en ortnamnslag? Handlingar från ett endagssymposium i Uppsala den 20 april 1994. Red. av Eva Brylla. Uppsala 1995. (Skrifter utg. genom Ortnamnsarkivet i Uppsala. Serie B. Meddelanden 10.)

Brink, Stefan, Absolut datering av bebyggelsenamn. I: Bebyggelsers og bebyggelsesnavnes alder. NORNAs niende symposium i København 25–27 oktober 1982. Red. af Vibeke Dalberg m.fl. Uppsala 1984. (NORNA-rapporter 26.) S. 18–66.

— Ett bidrag till onomastisk teori. Bosättningsonomastik. I: Namn och bygd 77 (1989). S. 23–32.

— The formation of the Scandinavian parish, with some remarks regarding the English impact on the process. I: The community, the family and the saint. Patterns of power in early medieval Europe. Selected proceedings of the international medieval congress, University of Leeds 4–7 July 1994, 10–13 July 1995. Ed. by Joyce Hill & Mary Swan. Turnhout 1998. (International medieval research 4.) S. 19–44.

— Forntida vägar. I: Bebyggelsehistorisk tidskrift 39 (2000). S. 23–59.

— Har vi haft ett kultiskt *al i Norden? I: Sakrale navne. Rapport fra NORNAs sekstende symposium i Gilleleje 30.11.–2.12.1990. Red. af Gillian Fellows-Jensen & Bente Holmberg. Uppsala 1992. (NORNA-rapporter 48.) S. 107–21.

— Iakttagelser rörande namnen på -hem i Sverige. I: Heidersskrift til Nils Hallan på 65-årsdagen 13. desember 1991. Red. av Gulbrand Alhaug, Kristoffer Kruken & Helge Salvesen. Oslo 1991. S. 66–80.

— Nordens husabyar – unga eller gamla? I: Et hus med mange rom. Vennebok til Bjørn Myhre på 60-årsdagen. Red.: Ingrid Fuglestvedt, Terje Gansum & Arnfrid Ogedal. Bind B. Stavanger 1999. (AmS-Rapport 11 B.) S. 283–91.

— Personnamn i de nordskandinaviska sta + ir-namnens förleder. I: Personnamn i stadnamn. Artikkelsamling frå NORNAs tolvte symposium i Trondheim 14.–16. mai 1984. Red. av Jørn Sandnes & Ola Stemshaug. Trondheim 1986. (NORNA-rapporter 33.) S. 49–65.

— Political and social structures in early Scandinavia. A settlement-historical pre-study of the central place. I: Tor. Tidskrift för arkeologi 28 (1996). S. 235–81.

— Political and social structures in early Scandinavia 2. Aspects of space and territoriality – the settlement district. I: Tor. Tidskrift för arkeologi 29 (1997). S. 389–437.

— Sockenbildning och sockennamn. Studier i äldre territoriell indelning i Norden. Uppsala 1990. (Acta Academiae regiae Gustavi Adolphi 57. Studier till en svensk ortnamnsatlas 14.)

— Var står onomastiken idag? En epistemologisk betraktelse. I: Namn og nemne. Tidsskrift for norsk namnegransking 9–10 (1992–93). S. 7–29.

Brink, Stefan, Korhonen, Olavi & Wahlberg, Mats, Bebyggelsenamn. I: Kulturminnen och kulturmiljövård. Temared.: Klas-Göran Selinge. Stockholm 1994. (Sveriges nationalatlas.) S. 134–45.

Brylla, Eva, Singular ortnamnsböjning i fornsvenskan. Starkt böjda namn med utgångspunkt från sörmländskt material. Uppsala 1987. (Skrifter utg. genom Ortnamnsarkivet i Uppsala. Serie B. Meddelanden 6.)

Bucht, Torsten, Ortnamn innehållande lunger, lung. I: Namn och bygd 39 (1951). S. 1–21.

Calissendorff, Karin, Svenska ortnamn. 3 uppl. Stockholm 1981. (Känn ditt land 2.)

En diskussion om sta-namnen. Förhandlingar vid symposium i Lund 1963 utg. av Gösta Holm. Lund 1967. (Lundastudier i nordisk språkvetenskap. Serie A 18.)

Edlund, Lars-Erik, Ortnamnsforskning och historieforskning. Några erfarenheter från ett nordligt perspektiv. I: Namnegransking som studie- og undervisningsfag. Red. av Kristin Bakken. Oslo 1997. (Den 8. nasjonale konferensen i namnegransking. Blindern 22. november 1996.) S. 41–82.

— Språkgeografi och namnforskning. I: Den nordiska namnforskningen. I går, i dag, i morgon. Handlingar från NORNA:s 25:e symposium i Uppsala 7–9 februari 1997. Red. av Mats Wahlberg. Uppsala 1999. (NORNA-rapporter 67.) S. 189–203.

Ejder, Bertil, Fagerhult och andra nordiska ortnamn på Fager-. I: Festgabe für Otto Höfler zum 75. Geburtstag. Herausgeber Helmut Birkhan. Wien & Stuttgart 1976. (Philologica Germanica 3.) S. 182–89.

— Något om namnen på våra slott och herrgårdar. I: OUÅ 1950. S. 19–34.

— Ryd och rud. Lund 1979. (Skrifter utg. genom Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund 2.)

Ekenwall, Verner, Hester, heister, heester, hêtre. Ett genmäle. I: Namn och bygd 33 (1945). S. 11–21.

— De svenska ortnamnen på hester. Uppsala 1942. (Skrifter utg. av Kungl. Gustav Adolfs Akademien 10. Studier till en svensk ortnamnsatlas 1.)

Elmevik, Lennart, Fornnordiska gudagestalter och svenska ortnamn. I: Saga och sed. Kungl. Gustav Adolfs Akademiens årsbok 1995. S. 11–19.

— Nyare undersökningar av de svenska ortnamnen på -lösa. En kritisk översikt. I: Namn och bygd 59 (1971). S. 15–36.

— Om förlederna i några ortnamn på -lev, -löv. I: SOÅ 1979. S. 68–84.

— Om ortnamnselementen ‑sta(d) och ‑lösa. I: Namn och bygd 88 (2000). S. 69–87.

— Om ortnamnselementet -lösa än en gång. I: Namn och bygd 90 (2002). S. 37–43.

— Ordskatten i den svenska ortnamnsskatten. I: Folkmålsstudier 41 (2002). S. 79–88.

— Ortnamnselementet fornnordiskt -sta + ir – innebörd och ursprung. I: Vikingetidens sted- og personnavne. Rapport fra NORNAs 22. symposium i København 14.–16. januar 1993. Red. af Gillian Fellows-Jensen & Bente Holmberg. Uppsala 1994. (NORNA-rapporter 54.) S. 113-25.

— Svenska ortnamn med förleden Frö-. I: Ortnamn i språk och samhälle (se detta). S. 107–15.

— Vad betyder tuna? Några nedslag i en lång debatt. I: Den ellevte nordiske navneforskerkongressen. Sundvollen 19.–23. juni 1994. Red. av Kristoffer Kruken. Uppsala 1996. (NORNA-rapporter 60.) S. 43–57.

Falck-Kjällquist, Birgit, Ortnamn längs E4:an. Stockholm 1986.

Franzén, Gösta, Sverige. I: Nordisk kultur 5. Stedsnavn. Utg. av Magnus Olsen. Stockholm–Oslo–København 1939. S. 124–71.

Fridell, Staffan, Nordiska inbyggarbeteckningar. En kortfattad kritisk översikt. I: Namn och Bygd 83 (1995). S. 139–50.

— Ryd, röjningar och rösen. I: Oluf Rygh. Rapport fra symposium på Stiklestad 13.–15. mai 1999. Red. af Berit Sandnes m.fl. Uppsala 2000. (NORNA-rapporter 70 B.) S. 67–74.

Fries, Sigurd, Namn på -böte. I: Studier i nordisk filologi 67 (1987). S. 161–68.

— Om -sen i svenska sjönamn av typen Löfsen, Tansen. I: Studier i nordisk filologi 65 (1984). S. 63–71.

— Vad betecknar ortnamnsefterleden ‑rum? I: Nordiska studier i filologi och lingvistik. Festskrift tillägnad Gösta Holm på 60-årsdagen den 8 juli 1976. Red.: Lars Svensson, Anne Marie Wieselgren & Åke Hansson. Lund 1976. S. 122–26.

Garlén, Claes & Mattisson, Ann-Christin, Svenska ortnamn – uttal och stavning. Under medverkan av Leif O. Nilsson. Stockholm 1991.

God ortnamnssed. Ortnamnsrådets handledning i namnvård. Gävle 2001. (LMV-rapport 2001:4. Ortnamn och namnvård 6.)

Hedblom, Folke, De svenska ortnamnen på säter. En namngeografisk undersökning. Uppsala 1945. (Skrifter utg. av Kungl. Gustav Adolfs Akademien 13. Studier till en svensk ortnamnsatlas 2.)

Hellberg, Lars, Aktuell forskning om tuna-namnen 1–5. I: Ortnamnssällskapet i Uppsala. Namnspalten i UNT 3 (1985). S. 20–24.

— De finländska karlabyarna och deras svenska bakgrund. I: Studier i nordisk filologi 65 (1984). S. 85–106.

— Inbyggarnamn på ‑karlar i svenska ortnamn 1. Uppsala 1950. (Skrifter utg. av Kungl. Gustav Adolfs Akademien 21:1. Studier till en svensk ortnamnsatlas 6:1.)

— Om språklig och saklig ortnamnsforskning. Erinringar i anledning av de sakkunniges utlåtanden rörande ledigförklarade professorsämbetet i nordiska språk, särskilt ortnamnsforskning, vid Uppsala universitet. Uppsala 1960.

— Plural form i äldre nordiskt ortnamnsskick. Uppsala 1960. (Uppsala universitets årsskrift 1960:1.)

— Studier över de nordiska torp-namnens kronologi. I: Namn och bygd 42 (1954). S. 106–86.

Helleland, Botolv, Place-name care and standardization in the Nordic countries. I: Onoma 37 (2002). S. 325–56.

Hellquist, Elof, Studier öfver de svenska sjönamnen, deras härledning ock historia 1–6. Stockholm 1903–06. (Bidrag till kännedom om de svenska landsmålen ock svenskt folkliv 20:1–6.)

— De svenska ortnamnen på -by. En öfversikt. Göteborg 1918. (Göteborgs Kungl. Vetenskaps- och Vitterhetssamhälles handlingar. Fjärde följden. 20:2.)

Holm, Gösta, De germanska sta-namnens uppkomst och de nordiska sta-namnens pluralitet. Förslag till problemens lösning. I: Namn och bygd 81 (1993). S. 33–47.

— De nordiska anger-namnen. Lund 1991. (Det Norske Videnskaps-Akademi. 2. Hist.-Filos. Klasse. Skrifter. Ny serie 18.)

— Ortnamnselementet fornnordiskt -sta + ir – innebörd och ursprung. I: Namn och bygd 87 (1999). S. 43–46.

— Plurala ortnamn. I: Arkiv för nordisk filologi 105 (1990). S. 181–88.

Holmberg, Bengt, Tomt och toft som appellativ och ortnamnselement. Uppsala 1946. (Skrifter utg. av Kungl. Gustav Adolfs Akademien 17. Studier till en svensk ortnamnsatlas 4.)

Holmberg, Karl Axel, De svenska tuna-namnen. Uppsala 1969. (Acta Academiae regiae Gustavi Adolphi 45. Studier till en svensk ortnamnsatlas 12.)

Jansson, Valter, Nordiska vin-namn. En ortnamnstyp och dess historia. Uppsala–København 1951. (Skrifter utg. av Kungl. Gustav Adolfs Akademien 24. Studier till en svensk ortnamnsatlas 8.)

Jonsson, Hans, Nordiska ord för vattensamling. Lund 1966. (Lundastudier i nordisk språkvetenskap 16.)

Kraft, John, Labyrintnamn – från Troja till Trelleborg. I: SOÅ 1986. S. 8–72.

Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid från vikingatid till reformationstid 1–22. Malmö 1956–78. [Innehåller bl.a. artiklar om olika slags ortnamn och om vanliga ortnamnselement.]

Langenfelt, Gösta, Namnproblem i de svenska städerna. Stockholm 1939. (Svenska stadsförbundet 18.)

Lindberg, Carl, Terrängordet köl (käl, kielas). En betydelsehistorisk och ‑geografisk undersökning. Uppsala 1941.

— Terrängordet köl:s betydelseutveckling. I: Namn och bygd 38 (1950). S. 71–82.

Linde, Gunnar, Studier över de svenska sta-namnen. Uppsala 1951. (Skrifter utg. av Kungl. Gustav Adolfs Akademien 26. Studier till en svensk ortnamnsatlas 9.)

Lindroth, Hjalmar, De nordiska ortnamnen på -rum. Språklig och bebyggelsehistorisk undersökning. Göteborg 1916. (Göteborgs Kungl. Vetenskaps och Vitterhetssamhälles handlingar. Fjärde följden. 18)

— Våra ortnamn och vad de lära oss. 2 uppl. Stockholm 1931. (Natur och kultur 25.)

Ljunggren, K. G., Köping, Köpinge och Kaupangr. I: Namn och bygd 25 (1937). S. 99–129.

— Om ortnamnselementet hester’s utbredning. I: Namn och bygd 50 (1962). S. 163–72.

— Till frågan om ortnamnselementet hester’s utbredning i Norden. I: SOÅ 1969. S. 3–35.

Lundahl, Ivar, Lojsta, Lövsta och -lösa. I: Namn och bygd 41 (1953). S. 68–74.

— Om förhållandet mellan ortnamn och inbyggarnamn i de forngermanska språken, företrädesvis de fornnordiska. I: Namn och Bygd 25 (1937). S. 17–87.

— Ordet stom och gårdnamnet Stommen samt förhållandet mellan sockennamn och gårdnamn i Västergötland, Dalsland och Värmland. I: Namn och bygd 33 (1945). S. 162–70.

— Studier över de nordiska, särskilt de svenska ortnamnen på ‑lös och ‑lösa. I: Namn och bygd 39 (1951). S. 32–86.

Mattisson, Ann-Christin, Elementet hus i medeltida nordiska borgnamn. I: Studier i nordisk filologi 63 (1982). S. 17–37.

— Medeltida nordiska borg- och sätesgårdsnamn på -holm. Uppsala 1986. (Acta Universitatis Upsaliensis. Nomina Germanica 17.)

Moberg, Lennart, Nordiska ortnamn på Vin-. I: Namn och bygd 37 (1949). S. 113–53.

— Om synkope i sammansatta ortnamn. I: Ortnamn i språk och samhälle (se detta). S. 171–80.

Modéer, Ivar, Böte. I: Namn och bygd 27 (1939). S. 87–104.

— Färdvägar och sjömärken vid Nordens kuster. Namntolkningar. Uppsala … 1936. (Arbeten utg. med understöd av Vilhelm Ekmans universitetsfond, Uppsala 45.)

— Hester. I: Namn och bygd 31 (1943). S. 13–27.

— Hester och skog i sydsvenska ortnamn. I: Namn och bygd 34 (1946). S. 15–23.

— Namn- och ordgeografiska studier. Uppsala 1937. (Uppsala universitets årsskrift 1937:12.)

— Skeppsnamn och skärgårdsnamn. Stockholm 1956.

— Till böte-namnens historia. I: Namn och bygd 29 (1941). S. 134–49.

Namn och bygd. Tidskrift för nordisk ortnamnsforskning 1–. 1913 ff.

Nationalencyklopedin 1–20. Höganäs 1989–96.

Nilsson, Jan, Relation och namn. Två kapitel om nordiska prepositionsnamn och liknande ortnamnskonstruktioner. Umeå 1986. (Acta Universitatis Umensis. Umeå studies in the humanities 78.)

Nilsson, Leif, Current trends in Swedish place-name standardization. I: Onoma 35 (2000). S. 279–87.

Nilsson, Leif & Ringstam, Hans, Ortnamnen i fastighetsregistret. Om ortnamn i administrativ användning och i allmänt bruk. Gävle 2000. (LMV-rapport 2000:10. Ortnamn och namnvård 5.)

NoB = Namn och bygd. Tidskrift för nordisk ortnamnsforskning 1–. 1913 ff.

Nyman, Eva, Nordiska ortnamn på -und. Uppsala 2000. (Acta Academiae regiae Gustavi Adolphi 70. Studier till en svensk ortnamnsatlas 16.)

Nyström, Staffan, Att uppteckna ortnamn. Bakgrund och praktiska anvisningar. Gävle–Uppsala 1992. (LMV-rapport 1992:18. Ortnamn och namnvård 2; Skrifter utg. genom Ortnamnsarkivet i Uppsala. Serie B. Meddelanden 9.)

— Jäder och Jädra. Några reflexioner. I: Ortnamn i språk och samhälle (se detta). S. 193–212.

— Lexikon och onomastikon – två samverkande system. I: Namn og nemne. Tidsskrift for norsk namnegransking 12 (1995). S. 81–87.

— Names in the mind: aspects of the mental onomasticon. I: Proceedings of the 19th international congress of onomastic sciences. Aberdeen, August 4–11, 1993. Ed. by W. F. H. Nicolaisen. 1. Aberdeen 1998. S. 229–35.

— Namnmönster, namnsystem, onomastikon – något om namnförrådets art och struktur. I: Den ellevte nordiske navneforskerkongressen. Sundvollen 19.–23. juni 1994. Red. av Kristoffer Kruken. Uppsala 1996. (NORNA-rapporter 60.) S. 133–48.

— Ord för höjder och sluttningar i Daga härad. En studie över betydelsen hos två grupper terrängbetecknande appellativ och ortnamnselement. Uppsala 1988. (Skrifter utg. genom Ortnamnsarkivet i Uppsala. Serie B. Meddelanden 7.)

— Ortnamnen och kulturminneslagen. Om tolkning och tillämpning av begreppet god ortnamnssed. Stockholm 2001.

Olsson, Ingemar, Tuna-namnen i Sverige – forskningsläget. I: Fornvännen 71 (1976). S. 71–78.

Ortnamn, fastighetsbildning och fastighetsregistrering. Gävle 1992, rev. 1997. (LMV-rapport 1991:20; 1997:9. Ortnamn och namnvård 1.)

Ortnamn i språk och samhälle. Hyllningsskrift till Lars Hellberg. Red. av Svante Strandberg. Uppsala 1997. (Acta Universitatis Upsaliensis. Nomina Germanica 22.)

Ortnamn. Namngivning och namnskick i kommunerna. Stockholm 1989.

Ortnamn och samhälle. Aspekter, begrepp, metoder. Rapport från NORNA:s fjärde symposium i Hanaholmens kulturcentrum 25–27 april 1975. Red. av Vibeke Dalberg m.fl. Uppsala 1976. (NORNA-rapporter 10.)

Ortnamn och språkkontakt. Handlingar från NORNA:s sjätte symposium i Uppsala 5–7 maj 1978. Red. av Thorsten Andersson, Eva Brylla & Allan Rostvik. Uppsala 1980. (NORNA-rapporter 17.)

Ortnamns värde och vård. Stockholm 1982. (Statens offentliga utredningar 1982:45. Utbildningsdepartementet.)

Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift. 1936 ff.

Ortnamnsvård och ortnamnsplanering. Handlingar från NORNA:s femte symposium på Hanaholmen 23–25.9.1977. Red. av Kurt Zilliacus. Uppsala 1978. (NORNA-rapporter 13.)

OUÅ = Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift. 1936 ff.

Pamp, Bengt, Kring ortnamnens grammatik. I: Namn och bygd 61 (1973). S. 55–82.

— Namnfilologi och namnlingvistik. Några betraktelser över namnforskningen som vetenskap. I: Saga och sed. Kungl. Gustav Adolfs Akademiens årsbok 1991. S. 115–24.

— Namnvårdens argument. I: Ortnamnsvård och ortnamnsplanering. Handlingar från NORNA:s femte symposium på Hanaholmen 23–25.9.1977 (se detta). S. 9–21.

— Onomastisk analogi. I: Analogi i navngivning. Tiende nordiske navneforskerkongres. Brandbjerg 20.–24. maj 1989. Red. af Gordon Albøge, Eva Villarsen Meldgaard & Lis Weise. Uppsala 1991. (NORNA-rapporter 45.) S. 157–74.

— Ortnamnen i Sverige. 5 uppl. Lund 1988. (Lundastudier i nordisk språkvetenskap. Serie B 2.)

— Övriga namn och andra. Ett försök till gruppering av egennamnen. I: Övriga namn. Handlingar från NORNA:s nittonde symposium i Göteborg 4–6 december 1991. Red. av Kristinn Jóhannesson, Hugo Karlsson & Bo Ralph. Uppsala 1994. (NORNA-rapporter 56.) S. 49–57.

Pellijeff, Gunnar, Archaeology and place-names. I: Hagberg, Ulf Erik, The archaeology of Skedemosse 2. Stockholm 1967. S. 131–37.

— Ortnamnslån. Några synpunkter. I: Namn och bygd 54 (1966). S. 84–94.

— Suomalaisia paikannimiä Keski-Ruotsissa. I: Virittäja 1985. S. 454–70.

Probleme der Namenbildung. Rekonstruktion von Eigennamen und der ihnen zugrundeliegenden Appellative. Akten eines internationalen Symposiums in Uppsala 1.–4. September 1986. Hrsg. von Thorsten Andersson. Uppsala 1988. (Acta Universitatis Upsaliensis. Nomina Germanica 18.)

Ringstam, Hans, Fastighetsbeteckningsreformen. Gävle 1995. (LMV-rapport 1995:19. Ortnamn och namnvård 4.)

Romell, Lars Gunnar, Heister: Deutung und Vorkommen. I: Gedenkschrift für Jost Trier. Hrsg. Hartmut Beckers & Hans Schwarz. Köln – Wien 1975. S. 243–51.

Rostvik, Allan, Har och harg. Uppsala 1967. (Skrifter utg. av Kungl. Gustav Adolfs Akademien 44. Studier till en svensk ortnamnsatlas 11.)

Rydving, Håkan, Ortnamn som religionshistoriskt källmaterial. I: Namn och bygd 78 (1990). S. 167–77.

Sahlgren, Jöran, Gamla svenska ånamn. I: Namn och bygd 47 (1959), 51 (1963). S. 1–54, 1–15.

— Ordlängdsbalansen i svenskan. I: Namn och bygd 18 (1930). S. 61–86.

— Reaktion och korrektion. En språkpsykologisk och språkhistorisk studie. I: Namn och bygd 35 (1947). S. 97–126.

— Uppsnyggade ortnamn. En associationsstudie. I: Saga och sed. Kungl. Gustav Adolfs Akademiens årsbok 1947. S. 1–18.

— Vad våra ortnamn berätta. 2 uppl. Stockholm 1963. (Studentföreningen Verdandis småskrifter 351.)

—Valda ortnamnsstudier (Opuscula toponymica selecta). Uppsala–København 1964. (Acta Academiae regiae Gustavi Adolphi 43.)

Sahlgren, Jörel, Om bebyggelsenamn bildade av ordet hammar ’höjd’. I: OUÅ 1949. S. 3–17.

SOÅ = Sydsvenska ortnamnssällskapets årsskrift. 1925 ff.

Strandberg, Svante, Huvudlinjer i 1900-talets svenska namnforskning. I: Den nordiska namnforskningen. I går, i dag, i morgon. Handlingar från NORNA:s 25:e symposium i Uppsala 7–9 februari 1997. Red. av Mats Wahlberg. Uppsala 1999. (NORNA-rapporter 67.) S. 119–32.

— Hydronymisk forskning i de nordiska länderna. Likheter och olikheter. I: Den ellevte nordiske navneforskerkongressen. Sundvollen 19.–23. juni 1994. Red. av Kristoffer Kruken. Uppsala 1996. (NORNA-rapporter 60.) S. 59–73.

— Mönsternamngivning bland sjönamn. Struktur, namnsemantik, kronologi. I: Nionde nordiska namnforskarkongressen. Lund 4–8 augusti 1985. Red. av Göran Hallberg, Stig Isaksson & Bengt Pamp. Uppsala 1987. (NORNA-rapporter 34.) S. 247–61.

— Nordic hydronymy. I: Onoma 37 (2002). S. 145–64.

— Schwedische Hydronymie: Aufgaben und Methoden. I: Proceedings of the 19th international congress of onomastic sciences. Aberdeen, August 4–11, 1993. Ed. by W. F. H. Nicolaisen. 2. Aberdeen 1998. S. 343–49.

Strid, Jan Paul, Kulturlandskapets språkliga dimension. Ortnamnen. 2 uppl. Stockholm 1999.

— Nären, Njärven och Njurhulten. Studier över en grupp svenska sjönamn och därmed samhöriga ord i nordiska språk. Stockholm 1981. (Acta Universitatis Stockholmiensis. Stockholm studies in Scandinavian philology. New series 15.)

— Ortnamnen på ‑rum i namnsemantisk belysning. I: Nionde nordiska namnforskarkongressen. Lund 4–8 augusti 1985. Red. av Göran Hallberg, Stig Isaksson & Bengt Pamp. Uppsala 1985. (NORNA-rapporter 34.) S. 297–315.

— Ortnamnen på ‑rum och kontinuiteten i kulturlandskapet. I: Bebyggelsehistorisk tidskrift 11 (1986). S. 187–201.

— Segersäng och andra ortnamn på Seger-, Segel. I: OUÅ 1982. S. 53–79.

— Skottskog och lövtäkt i ortnamnens ljus. I: SOÅ 1996. S. 5–42.

Ståhl, Harry, Kvill och tyll. En studie över några i svenska ortnamn ingående ord med betydelsen ’åmöte, ågren’ o. dyl. Uppsala 1950. (Skrifter utg. av Kungl. Gustav Adolfs Akademien 20. Studier till en svensk ortnamnsatlas 5.)

— Ortnamn och ortnamnsforskning. 2 uppl. Stockholm 1976.

— Saklig ortnamnsforskning. I: Namn och bygd 52 (1964). S. 1–14.

Ståhle, Carl Ivar, Studier över de svenska ortnamnen på ‑inge på grundval av undersökningar i Stockholms län. Uppsala 1946. (Skrifter utg. av Kungl. Gustav Adolfs Akademien 16. Studier till en svensk ortnamnsatlas 3.)

Svensson, Bertil, Bebyggelsehistoria och namnkronologi. I: SOÅ 1957–58. S. 9–30.

Sydsvenska ortnamnssällskapets årsskrift. 1925 ff.

Særheim, Inge, Namn og gard. Studium av busetnadsnamn på ‑land. Stavanger 2001. (Tidvise skrifter 38.)

Søndergaard, Bent, Fortsatte studier over den nordiske stednavnetype lev (löv) 1. I: Festskrift til Kristian Hald. Navneforskning, dialektologi, sproghistorie. På halvfjerdsårsdagen 9.9.1974. Red.: Poul Andersen m.fl. København 1974. (Navnestudier udg. af Institut for Navneforskning 13.) S. 145–56.

— Fortsatte studier over den nordiske stednavnetype lev (löv) 2. I: Fortid og nutid. Tidsskrift for kulturhistorie og lokalhistorie. Udg. af Dansk historisk Fællesforening 26 (1976). S. 372–78.

— Indledende studier over den nordiske stednavnetype lev (löv). København 1972. (Navnestudier udg. af Institut for Navneforskning 10.)

Thors, Carl-Eric, Om namn på -böle, med särskild hänsyn till de finska namnen. I: Namn och Bygd 49 (1952). S. 11–28.

Tjäder, Börje, Studier över de plurala bebyggelsenamnens morfologiska utveckling. Uppsala 1967. (Nomina Germanica 15.)

Wahlberg, Mats, Drottninggatan och Rotfruktsgatan, Pygmalion och Flugsvampen. Svenska gatu- och kvartersnamn som historisk och idéhistorisk spegel. I: Byens navne. Stednavne i urbaniserede områder. Rapport fra NORNAs 24. symposium i København 25.–27. april 1996. Red. af Vibeke Dalberg & Bent Jørgensen. Uppsala 1997. (NORNA-rapporter 64.) S. 185–97.

— Kyrkgränden och Pinngränden. Namn på byklungor och sockendelar. I: Från götarna till Noreens kor. Hyllningsskrift till Lennart Elmevik på 60-årsdagen 2 februari 1996. Red. av Eva Brylla, Svante Strandberg & Mats Wahlberg. Uppsala 1996. (Skrifter utg. genom Ortnamnsarkivet i Uppsala. Serie B. Meddelanden 11.) S. 181–99.

— Officiella ortnamnsutgåvor i Sverige. I: Útgáva og atgongd. Fyrilestrar hildnir á tjúgunda NORNA-symposium í Tórshavn 22.–23. mai 1992. Eivind Weyhe leg + i útgávuna til rættis. Uppsala 1993. (NORNA-rapporter 52.) S. 64–74.

— Ortnamn på Ås-. I: Namn och bygd 74 (1986). S. 125–38.

— Ortnamnsförrådet i de svenska finnmarkerna. I: OUÅ 1991. [Med bibliografi över litteratur om ortnamn i svenska finnmarker.] S. 48–69.

— Vida och Veda. I: Namn och bygd 75 (1987). S. 143–54.

Wessén, Elias, Minnen av forntida gudsdyrkan i Mellan-Sveriges ortnamn. I: Studier i nordisk filologi 14:1. S. 1–26.

Westberg, Bertil, Litteratur om svenska distriktsbeteckningar och distriktsnamn. En bibliografi. Uppsala 1978. (Ortnamn och samhälle 4.)

Widmark, Gun, Forskningens framsteg – apropå ‑lösa. I: Namn och bygd 89 (2001). S. 21–27.

— Normlösa, rättlösa och den lösa jorden. Till tolkningen av ortnamnselementet ‑lösa. I: Namn och bygd 87 (1999). S. 25–42.

— Om s.k. ordlängdsbalans i ortnamn och dess prosodiska förutsättningar. I: Ortnamn i språk och samhälle (se detta). S. 287–95.

— Till frågan om uppkomsten av vårt ortnamnsslutande ‑a. I: Namn och bygd 63 (1975). S. 129–36.

Widmark, Gusten, Ordet bor som appellativ och ortnamnselement. I: Namn och bygd 45 (1957). S. 43–99.

Vikstrand, Per, Kan ortnamnelementet skälv, fsv. skialf, skiælf, ha haft en sakral innebörd? I: Från götarna till Noreens kor. Hyllningsskrift till Lennart Elmevik på 60-årsdagen 2 februari 1996. Red. av Eva Brylla, Svante Strandberg & Mats Wahlberg. Uppsala 1996. (Skrifter utg. genom Ortnamnsarkivet i Uppsala. Serie B. Meddelanden 11.) S. 201–08.

— Några tankar om de sakrala åker-namnen och om ortnamnskronologi. I: OUÅ 2002. S. 19–38.

— Sacral place-names in Scandinavia. I: Onoma 37 (2002). S. 121–43.

— Tomt- och husbeteckningar i äldre ortnamn. En forskningsöversikt. I: Bebyggelsehistorisk tidskrift 33 (1997). S. 203–18.

Öberg, Anders, Olika typer av sockennamn i Sverige. Översikt av forskningsläget jämte förslag till typindelning. Uppsala 1979. (Ortnamn och samhälle 6.)