Lennart Hagåsen: Publikationer i urval - Institutet för språk och folkminnen Hoppa direkt till textinnehållet Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Översikt Sökningssida FAQ Hjälp Kontakt
 
     

Lennart Hagåsen: Publikationer i urval

Bynamnet Hällby i Hälsingtuna, Hälsingland, skrevs helleby 1483 och betyder ´gården vid berghällen/berghällarna´. På fotot från berghällen syns Västigården, som sannolikt ligger på platsen för byns första bebyggelse. Bildtext och foto: L. Hagåsen.

 

Tillbaka till Lennart Hagåsens förstasida

 

Ortnamn

2008: Balsten och Käringlåret. I: Namn från land och stad. Hyllningsskrift till Mats Wahlberg 25 maj 2008. Red.: E. Brylla & S. Strandberg. Uppsala. (Namn och samhälle 21.) S. 71–82.

2007: Norby i Uppsala. I: Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift. S. 63–70.

2004: Der Binnenseename Hennan und andere Seenamen auf -an in Hälsingland, Schweden. I: Namenwelten. Orts- und Personennamen in historischer Sicht. Red.: A. van Nahl, L. Elmevik & S. Brink. Berlin & New York. (Ergänzungsbände zum Reallexikon der Germanischen Altertumskunde 44.) S. 103–113.

2001: *Hals i Hälsingland och Sunded – två namn i samma farled? I: Namn och bygd 89. S. 67–94.

1996: Möljan, Möljen och molo ’vågbrytare’. I: Från götarna till Noreens kor. Hyllningsskrift till Lennart Elmevik på 60-årsdagen 2 februari 1996. Red.: E. Brylla, S. Strandberg & M. Wahlberg. Uppsala. (Skrifter utg. genom Ortnamnsarkivet i Uppsala B 11). S. 99–106.

1995: Bjuråker – ett sockennamn och en tradition. I: Namn och bygd 83. S. 39–51.

1994: Halsne i Hälsingland. I: Namn och bygd 82. S. 5–29.

1994: Näsviken, Forsån och ett par andra ortnamn i Forsa. I: Hälsingerunor. S. 61–73.

1993: Forsa i Hälsingland – ett typologiskt oklart sockennamn. I: Namn och bygd 81. S. 85–89.

1991: Varför heter det Sörforsa? I: Julhälsning till Forsa och Högs församlingar. S. 11–17.

1988: Ortnamnet Hallbo och några andra hälsingska ortnamn på Hall-. I: Julhälsning till Forsa och Högs församlingar. S. 18-20.

1987: Factors governing the use of the segments -ska and -iska in Upper Sorbian toponyms of the type Grjekska and Belgiska. I: Slovo 35. S. 135–156.

1981: Polish adjectives derived from river-names. I: Slovo 23. S. 3–14.

1979: The distribution of intermorphs in some characteristic sets of Polish detoponymical derivatives. I: Sueco-Polonica. Materiały z drugiej polsko-szwedzkiej konferencji slawistycznej, Forsakar (Szwecja), 15–18 VI 1979. Lund. (Slavica Lundensia 7.) S. 67–72.

 

Personnamn

2011: Restrictions on alliteration and rhyme in contemporary Swedish personal names with an Old Germanic retrospect. I: Alliteration in culture. Red.: J. Roper. Basingstoke. S. 93–108.   

2009: Restrictions on alliteration and rhyme in the Swedish system of personal names in the light of Old Germanic parallels. I: Names in multi-lingual, multi-cultural and multi-ethnic contact. Proceedings of the 23rd International Congress of Onomastic Sciences. August 17­–22, 2008, York University, Toronto, Canada. Red.: W. Ahrens, Sh. Embleton & A. Lapierre. Toronto. S. 460–464. [Cd-skiva.]

2008: Varför rata Ratflat, Hildhelm och Jan-Göran Sundlund? Om fonotaktiska spärrar för allitteration och slutrim i germanskt personnamnsskick. I: Norræn nöfn – Nöfn á Norđurlöndum. Hefđir og endurnýjun. Nordiska namn – Namn i Norden. Tradition och förnyelse. Handlingar från Den fjortonde nordiska namnforskarkongressen i Borgarnes 11–14 augusti 2007. Red.: G. Kvaran m.fl. Uppsala. (NORNA-rapporter 84.) S. 199–204.

2007: Euphony and dignity in the formation of Swedish two-element surnames of the type of Berggren, Grönstedt, Stenkvist, Västlund etc. I: Atti del XXII Congresso Internazionale di Scienze Onomastiche. Pisa, 28 agosto – 4 settembre 2005. 1. Red.: M. Bani m.fl. Pisa. S. 253–261.

2004: Fonotax i svenska efternamn på -ander, -ell, -én och -in med basfinal velar. I: Namn. Hyllningsskrift till Eva Brylla den 1 mars 2004. Red.: S. Strandberg, M. Wahlberg & B. Heinrici. Uppsala. (Namn och samhälle 15). S. 57-66.

2002: Morphophonotactical restrictions in Swedish surnames with stressed suffixes (Dalander, Lundell, Sundin etc.). I: Actas do XX Congreso Internacional de Ciencias Onomásticas. Santiago de Compostela, 20–25 setembro 1999. [1]. Red.: A. I. Boullón Agrelo. A Coruña. S. 241–245.

2000: Fonotaktiska restriktioner i svenska efternamn med betonat suffix. I: Studia anthroponymica Scandinavica 18. S. 91–119.

1994: Brylla. I: Liv som namn. Ett knippe vänblad till Eva 1 mars 1994. Uppsala. S. 23–24.

Övrig språkvetenskap

1999: Hälsingeskorrning. Ett försök till förklaring. I: I hast hälsar. Festskrift till Göran Hallberg på 60-årsdagen den 7 oktober 1999. Red.: S. Isaksson m.fl. Lund. (Skrifter utg. av Språk- och folkminnesinstitutet. Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund 9.) S. 90–93.

1992: Sverige var intresserad och facket ska vara obunden – en typ av neutruminkongruens I: Svenska i harmoni. Fyra uppsatser om kongruens. Uppsala. (Ord och stil 23.) S. 60–74.

1990: Inkongruens av typen Sverige är beredd att ... och arkivet är ansvarig. I: Allan Rostvik den 22 mars 1990. En hyllningsskrift. Red.: E. Brylla, S. Strandberg & M. Wahlberg. Uppsala. S. 45–57.

1989: Factors governing the distribution of the suffixes -owk and -k in Upper Sorbian female-denoting nouns. I: Slovo 37. S. 35-66.

1986: The use of the Upper Sorbian adjectival suffix -isk in comparison with its basic allomorph -sk. I: Slovo 33. S. 93–113.

1985: The use and frequency of the adjectival suffix -i(j)sk in Slavonic languages. I: Slovo 29. S. 52–87.

Populärvetenskap: Artiklar i Namnspalten i Upsala Nya Tidning

Artiklarna, som först var införda i Upsala Nya Tidning, är omtryckta och utgivna i en periodisk publikation med titeln Ortnamnssällskapet i Uppsala. Namnspalten i UNT. Nedan hänvisas till omtrycket. Tidningsartikelns datum anges i hakparentes.

2002: Rim prövar språkkänslan. I: Årgång 20. S. 9. [6.11.2001.]

2001: Kap i Uppsala. I: Årgång 19. S. 10. [21.11.2000.]

2001: Pattons hage och Fäbodarna. I: Årgång 19. S. 17. [13.3.2001.]

2000: Ålands hav, Kvarken och Botten. I: Årgång 18. S. 10. [23.11.1999.]

1999: Garn i Biskopskulla. I: Årgång 17. S. 6. [22.9.1998.]

1998: Landskapsnamnet Medelpad och Padan i Uppland. I: Årgång 16. S. 6. [23.9.1997]

1997: Uppsalaspråkets tull ett ord med flera betydelser. I: Årgång 15. S. 6. [24.9.1996.]

1996: Köpenhamn, Oslo, Helsingfors – deras namnhistoria i korthet. I: Årgång 14. S. 6. [26.9.1995.]

1995: Uppsala men Gamla Upsala? Hur skall namnen stavas? I: Årgång 13. S. 20. [25.4.1995.]

1994: Fiby urskog. I: Årgång 12. S. 20. [26.4.1994.]

1993: Tadinge, Lydinge, Harparbol. I: Årgång 11. S. 10. [15.12.1992.]

1992: Gottsundagipen. I: Årgång 10. S. 24. [2.6.1992.]

1991: Morgongåva. I: Årgång 9. S. 12. [12.2.1991.]

1991: Trångtä i Funbo. I: Årgång 9. S. 23. [10.9.1991.]

1990: Almunge omtolkas radikalt. I: Årgång 8. S. 23. [25.9.1990.]

1990: Komötet, Flugmötet och Gastmötet. I: Årgång 8. S. 21. [5.6.1990.]

1989: Gunggräna. I: Årgång 7. S. 15. [28.2.1989.]

1988: Ortnamnet Brännbo i Sigtuna. I: Årgång 6. S. 12. [15.12.1987.]

1988: Skaten och Tarv. I: Årgång 6. S. 19. [12.4.1988.]

1987: Ortnamn på -bol, -böle och -byle 1. I: Årgång 5. S. 9. [2.12.1986.]

1987: Ortnamn på -bol, -böle och -byle 2. I: Årgång 5. S. 19. [16.12.1986.]

1986: Markim, Marma, Marjum och Marum. I: Årgång 4. S. 12. [28.1.1986.]

Övrig populärvetenskap

Är en av sju huvudförfattare till:
2003: Svenskt ortnamnslexikon. Utarbetat inom Språk- och folkminnesinstitutet [numera: Institutet för språk och folkminnen] och Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Red.: M. Wahlberg. Uppsala.

Uppdaterad 15 december 2011

Ansvarig för sidan: Namnarkivet i Uppsala (NAU)

Skriv ut Skriv ut