Anm. Upplysningar om dialekter i Dalarna finns även under uppslagsordet Dalarna i Nationalencyklopedin och Svensk uppslagsbok.
Centralare eller översiktligare arbeten
Björklund, Stig, 1988: Något om övre dalmålens historia, regionala utveckling och utforskande. I: Dialekten – hinder eller resurs. Dalarnas hembygdsbok 1988.
Envall, Petrus, 1930: Dala-Bergslagsmålet. Dialekthistorisk ock dialektgeografisk översikt. Uppsala. (Även tryckt som Svenska landsmål och svenskt folkliv B47.)
Envall, Petrus, 1981: Enviken-Svärdsjömålets formlära. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1980.
Levander, Lars, 1925-1928: Dalmålet. Beskrivning och historia. 1-2. Uppsala.
Noreen, Adolf, 1881: Dalmålet. 1. (Svenska landsmål och svenskt folkliv 4:1.)
Pamp, Bengt, 1978: Svenska dialekter. Stockholm.
Ordböcker och ordlistor
Andersson, Margit & Danielsson, Suzanne, 1999: Färdär från Soldn. Spår från Sollerön. En ordbok på soldmål. Sollerön.
go' sup ... ord men inga visor på idremål. Sammanställd av Arne H. Erikson. Ort?, 2007.
Holmkvist, Erik, 1941: Bergslagens gruvspråk. Uppsala. Innehåller dalskt ordförråd från Falun och Grängesberg.
Holmkvist, Erik, 1945: Bergslagens hyttspråk. Uppsala. Innehåller dalskt ordförråd från Falun och Grängesberg.
Magnevill, A., 1913: Bjursåsmålets ordförråd. (Svenska landsmål och svenskt folkliv B:10.) [Faksimilutgåva Bjursås 1978.]
Malungsmål från A till Ô. Liten uppslagsbok. Utg. av Talô Mâlungsmål. 2006.
Noreen, Adolf, 1882: Dalmålet. 2. (Svenska landsmål och svenskt folkliv 4:2.)
Ol-listë frå särn'mål tâ svenskë. Skrevven uttå Särn-fôlk. Ordlista från särnamål till svenska. Skriven av särnabor. U.å. U.o.
Orda-längd över järnamålet. [1999.] [Järna.]
Ordbok över folkmålen i övre Dalarna. 1-. 1961-. (Skrifter utg. genom Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala, num.: Skrifter utg. av Språk- och folkminnesinstitutet genom Dialektavdelningen D:1.) Stockholm, Göteborg & Uppsala, num.: Uppsala. Med denna ordboks senaste häfte, som utkom 2002, har man nått till styppla.
Ordbok över Rättviksmålet. 1998. [Rättvik.]
Sjöberg, Herbert, 1992: Gagnefsmålet. Stockholm.
Steensland, Lars, 1986: Liten älvdalsk-svensk och svensk-älvdalsk ordbok. Älvdalen.
Wenjad. En ordbok. Sammanställd av Karin Wennberg. 2007.
Övriga arbeten
Bannbers, Ola, [1926]: Malungs skinnarmål. (Svenska landsmål och svenskt folkliv 4:5.)
Bergfors, Erik Olof, 1961: Tilljämning a>å i dalmål. (Skrifter utg. av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 10.) Uppsala.
Bergfors, Erik Olof, 1981: Siljansnäsmålet. Några huvuddrag. I: En bok om Siljansnäs. [Leksand.]
Bergfors, Erik Olof, 1985: Språkanvändning och språkliga attityder i grundskolan i övre Dalarna. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1984.
Bergfors, Erik Olof, 1989: Ett litet prov på nordligt leksandsmål. I: Mål och minnen. Vänskrift till Sven Söderström 1988 från arbetskamraterna på ULMA. Red. Lars Bleckert & Maj Reinhammar. Uppsala.
Bergfors, Erik Olof, 1996: Tilljämningen a>ä i dalmål och dalabergslagsmål. I: Mål i sikte. Studier i dialektologi tillägnade Lennart Elmevik. Uppsala.
Bihl, Björn, 1997: Ett dialektalt signalement. I: Från Nastastenen till Nerikes Allehanda. (Språkminnet I. Skriftserie 63.) Örebro. Om ovansiljansmål.
Björk, And., 1910: Orsa-mål. Anteckningar. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1910. Text på orsamål.
Björklund, Stig, 1958: Gammalt och nytt i älvdalsmålet. I: Älvdalens sockens historia. 5. Stockholm.
Björklund, Stig, 1959: Rättviksmålets huvuddrag. I: Rättvik. 3. [Rättvik.]
Björklund, Stig, 1962: Åhlmålet. En gränsdialekt mellan övre dalmål och dalabergslagsmål. I: Bidrag till Åhls sockens historia. 3. Insjön.
Björklund, Stig, 1964: Demonstrativpronomen av särskilt intresse i dalmålet. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1963.
Björklund, Stig, 1976: Malungsmål och skinnarmål i språkprov. I: Malung. Ur en sockens historia. 3. Malung. [Med grammofonskiva innehållande prov på malungs- och skinnarmål.]
Björklund, Stig, 1989: Om röjning, råd och rådning i övre dalmål, en kontrollstudie för Dalmålsordboken. I: Mål och minnen. Vänskrift till Sven Söderström 1988 från arbetskamraterna på ULMA. Red. Lars Bleckert & Maj Reinhammar. Uppsala.
Björklund, Stig, 1991: Huvuddrag i Lima-Transtrands sockenmål. I: Lima och Transtrand. Ur två socknars historia. 3. Malung. [Med grammofonskiva innehållande prov på lima- och transtrandsmål.]
Björklund, Stig, 1994: Dalmålsstudier. Festskrift till Stig Björklund på 75-årsdagen den 19 februari 1994. (Skrifter utg. genom Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala A:24.) Uppsala.
Boëthius, Johannes, 1907: Oremålets ställning inom dalmålet. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1907.
Boëthius, Johannes, 1918: Orsamålet i Dalarna. Ljudlära. (Svenska landsmål och svenskt folkliv 4:4.)
Bygdemål i Mora. Östnor och dess grannbyar Öna och Kråkberg. 1990. [Östnor.]
Dahlgren, Elis: Norrhyttemål. Dokumentation av bygdemål från Norrhyttans by i Vikmanshyttan. [1-] 2. 1: 1984, 2: u.å. [Vikmanshyttan.]
Dahlgren, Elis, 1994: Nornmålet i södra Dalarna. En studie över en särpräglad dialekt bland dalabergslagsmålen så som den uppfattats av en tillfällig besökare från grannskapet. Vikmanshyttan.
Döhl, Inger, 1990: Täkt, vall och kya. Ord för inhägnade områden vid fäbodar i Övre Dalarna. (Skrifter utg. av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 26.) Uppsala.
Envall, Petrus, 1934: Falumålet - ett relativt ungt språk med spår av vikingatiden. I: Gammalt och nytt från Dalarne. Sammanfört ur Falu-Kuriren årg. 1931, 1932 och 1933. Falun.
Gagnér, Anders, 1952: Gagnefsmålet. I: Gagnef och Mockfjärd - en hembygdsbok. Kortfattad vägledning till vidgad kännedom om vår sockens natur och historia. [Gagnef.]
Hansson, Eva, 1990: Mäss ik a we litn ’medan jag har varit liten’. Om ett avvikande bruk av perfektum i Orsamålet. I: Nysvenska studier 69.
Helgander, John, 1996: En klassisk artikel i ny belysning. Lars Levanders »I vad mån kan ett bymål kallas enhetligt? (Undersökning rörande Åsenmålet i Älvdalen)». I: Mål i sikte. Studier i dialektologi tillägnade Lennart Elmevik. Uppsala.
Helgander, John, 1996: Mobilitet och språkförändring. Exemplet Övre Dalarna och det vidare perspektivet. (Sektionen för humaniora och beteendevetenskap, Högskolan Dalarna. Rapport 1996:3.) Falun.
Helgander, John, 1999: Dialektens utdöende. Om dialekternas sociala innebörd. I: Mora. Ur Mora, Sollerö, Venjans och Våmhus socknars historia. 3. Red. Täpp John-Erik Pettersson & Ove Karlsson. Mora.
Hessling, Karin, 1953: Grytnäsmålet. I: Agaton Ericstam: Grytnäs socken. 2. [Grytnäs.]
Hultgren, Sven O., 1983: Skola i dialektal miljö. Språkanvändning och språkliga attityder i övre Dalarna. (Acta Universitatis Upsaliensis. Studia philologiae Scandinavicae Upsaliensia 18.) Uppsala.
Larsson i By, Carl, 1921: Språket. I: En dalasockens historia. By i Folkare härad. 1. Stockholm.
Levander, Lars, 1909: I vad mån kan ett bymål kallas enhetligt? (Undersökning rörande Åsenmålet i Älvdalen.) I: Språk och stil 9. Uppsala. Se vidare Helgander 1996.
Levander, Lars, 1909: Älvdalsmålet i Dalarna. Ordböjning ock syntax. Stockholm.
Levander, Lars, 1920: Apokope i Älvdalsmålet. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1920.
Lindén, Bror, 1947: Dalska namn- och ordstudier gällande särskilt Mora tingslag och Österdalsområdet. Serieordnade smärre studier. (Svenska landsmål och svenskt folkliv B:49.)
Lindén, Bror, 1976: I »Bjönsboden». En berättelse på dialekt från Nusnäs i Mora, efter grammofon nedtecknad och transkiberad samt översatt och kommenterad. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1975.
Måsan, Sylvia, 2002: Det finns ju bara ett sollerömål i hela Sverige. I: Åter till Sollerön. Om kulturarv, folk och landsbygd. Red. Cecilia Hammarlund-Larsson, Bo Larsson & Annette Rosengren. Stockholm.
Nilsson, Gunvor, 2002: Dialekten – ett språk i förändring. Ett närstudium av Bysockensmålet. I: Från runtid till nutid – en hyllning till Per-Axel Wiktorsson. Örebro.
Nyström, Gunnar, 1983: Om maskulina substantiv på -l i älvdalsmålet. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1982.
Nyström, Gunnar, 1996: Två fonemsammanfall i dalmål - och två ordstudier. I: Mål i sikte. Studier i dialektologi tillägnade Lennart Elmevik. Uppsala.
Olander, Eva, 2005: Språkval och attityder. En skolenkät i dalmålsområdet presenterad med Orsa som utsiktspunkt. I: Svenskans beskrivning 27. Red. Gunilla Byrman et al. Växjö.
Platzack, Christer, 1996: Subjektsutelämning i älvdalsmålet. I: Mål i sikte. Studier i dialektologi tillägnade Lennart Elmevik. Uppsala.
Rapport från Fuost konferensn um övdalsku. [Anm.: sista u:et ska eg. ha s.k. nasalkrok.] Första konferensen om älvdalska. Red. Gunnar Nyström. Rapporten är publicerad på nätet.
Sjödahl, Nils, 1937: Gammal kort stavelse i västerdalmålen. Ny upplaga. (Svenska landsmål och svenskt folkliv B:34.)
Tannerhagen, Thure, 1977: Språket. I: Ore. Socknen och kommunen. 2. [Rättvik.]
Vår språkliga spännvidd. Red. Andreas Östborn. Mora 2004. Samlingsvolym om dalmål.
Weissman, Ebbe, 1950: Något om folkmålet i Gördalen. I: Gördalen 1800-1950. [Gördalen.] [Nyutgåva 1976.] Gördalen är beläget i Särna sn.
Witting, Claes, 1961: Sats- och ordmelodi i ett prov på älvdalsmål. En spektrografisk studie. I: Nysvenska studier 40.
Inspelningar
Dialekter i Dalarna. [Cd.] 2004. Uppsala.
Se vidare Björklund 1976 under övriga arbeten.
Uppdaterad 17 mars 2009
Ansvarig för sidan: Dialektavdelningen (DA)