FN-resolutioner om ortnamn och minoritetsspråk

FN:s expertgrupp United Nations Group of Experts on Geographical Names (UNGEGN) har vid sina konferenser behandlat minoritetsspråkens ortnamn i fyra resolutioner under åren 1972 till 2007.

Den första resolutionen (1972) togs upp på nordiskt initiativ och med samiskan som exempel. I denna resolution konstateras att det finns områden, som t.ex. den samisktalande delen av norra Europa, där samma minoritetsspråk talas i mer än ett land. I dessa fall stavas minoritetsspråkets ortnamn ibland på olika sätt i olika länder. En standardisering av geografiska namn är önskvärd, och därför utmynnar resolutionen i att länder med minoritetsspråk som sträcker sig över statsgränser rekommeras att:

1. Anta en gemensam ortografi [dvs. stavningssätt] för minoritetsspråket oavsett statsgränser;
2. Använda denna ortografi vid standardiseringen av ortnamn;
3. Publicera de standardiserade namnen på offentliga kartor och i ortnamnsregister.

Som en följd av FN-resolutionen från 1972 utkom 1984 de första kartorna över nordsamiskt område där ortnamnen var stavade enligt en ny ortografi, som fastställts gemensamt av nordsamer i Finland, Norge och Sverige. Under 1990-talet påbörjades arbetet med att införa lulesamiska, umesamiska och sydsamiska namnformer på officiella svenska kartor.

I Ortnamnsregistret finns uppgifter om många ortnamn på finska, meänkieli (tornedalsfinska) och samiska. Även boken Svenskt ortnamnslexikon behandlar ortnamn på dessa språk.

Lantmäteriets karta med ortnamn på svenska och nordsamiska. Torneträsk heter på nordsamiska Duortnosjávri. Namnet är givet efter Torneälven. Den nordsamiska efterleden jávri betyder 'sjö'. Det svenska träsk har i norrländska namn betydelsen '(större) sjö'.  

Källa: Svenskt ortnamnslexikon.