De svenska landskapen är 25 till antalet. De är historiskt och naturligt framväxta landsdelar, grundade i kulturellt och geografiskt enhetliga områden, som i regel bygger på en äldre politisk indelning.
I dag har landskapen ingen politisk eller administrativ betydelse. Den uppgiften har tagits över av länen. Den enda officiella funktionen är att ligga till grund för hertigtitlar. Men tack vare sin naturvuxenhet och sina djupa rötter till forntiden är landskapen fortfarande viktiga i folks medvetande och de spelar en stor roll i kulturella sammanhang. Landskapet är i likhet med socknen ett fryst begrepp; dess gränser ändras inte. Eftersom det har ursprung långt tillbaka i tiden identifierar man sig snarare med sitt landskap än med sitt län.
Ordet landskap (mlty. lantschop, holl. landschap) är yngre i vårt språk än den äldre svenska benämningen land, som hade en allmän grundbetydelse ’bygd’. Den ingår i de tre uppländska folklandsnamnen Attundaland, Fjädrundaland och Tiundaland och i många landskapsnamn, t.ex. Uppland, Södermanland och Västmanland. Som namnelement kunde ordet land ha plural form; det böjdes alltså ett land, flera land. Detta är fallet i landskapsnamnet Uppland, som betyder ’bygderna längre upp från kusten’, vilket inkluderade Mälarkusten. Möjligen kunde land här ha en mer specifik syftning och avse de tre folklanden. Två landskapsnamn har uppstått i relation till Uppland. Södermanland betyder ’södermännens land’ och södermännen var de som bodde söder om Uppland. Sörmland är en sammandragen form av namnet. Västmanland betyder ’västmännens land’ och västmännen bodde väster om Uppland.
Heraldiska vapen vid furstebegravningar var en manifestation av nationalstatens makt, som kommit på mode i Europa under renässansen. Till Gustav Vasas begravning i december 1560 lät sonen Erik XIV utforma heraldiska vapen, landskapsvapen, för de provinser som då ingick i riket, och detta blev ett slags markering av våra landskap. I begravningsprocessionen som gick från Stockholm till Uppsala fördes svarta sidenfanor med målade vapen på för de provinser som då var svenska.
Gerd Eklund
Uppdaterad 5 mars 2010
Ansvarig för sidan: Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU)