Personnamnsvård
Institutets myndighetsuppgifter inom personnamnsvården består främst i att vi skriver remissyttranden och ger råd till de myndigheter som har hand om registrering av förnamn och efternamn, bland andra Patent- och registreringsverkets namnenhet, som har hand om nybildning av efternamn, och skattemyndigheterna, som registrerar förnamn.
Institutet är också representerat i den s.k. Namnlängdskommittén, som förvaltar almanackans namnlängd.
Almanackans namnlängd
I slutet av 1990-talet hade vi i Sverige flera olika namnlängder, det vill säga listan över namnsdagar skilde sig åt mellan almanackor från olika utgivare. Sedan 2001 har vi en gemensam namnlängd i almanackan. Namnlängden har utarbetats av en grupp bestående av företrädare för olika almanacksintressenter. Arbetet har resulterat i dels ett antal gemensamt överenskomna principer, dels en namnlängd som är avsedd att motsvara krav på såväl omsorg om kulturarvet som anknytning till ett levande namnbruk. I den nya namnlängden finns både ennamnsdagar och tvånamnsdagar. Totalt omfattar den 615 namn, varav 302 (49 %) kvinnonamn och 313 (51 %) mansnamn.
Den nya namnlängden är tänkt att utgöra en lösning på lång sikt. Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen har påtagit sig uppdraget att under benämningen Namnlängdskommittén gemensam förvalta namnlängden.
Uppdaterad 2 september 2010
Ansvarig för sidan: Namnarkivet i Uppsala (NAU)
Svenska namnlagar i historiskt perspektiv
Almanackan har både ennamnsdagar och tvånamnsdagar
