Ortnamn på minoritetsspråk
I stora delar av Sverige finns ortnamn, vilkas härkomst inte är svensk. Det gäller namn som de inhemska minoriteterna finnar, tornedalingar och samer har skapat för sin närmiljö. Många av namnen har försvenskats, men i fjällområden och nordligaste Sverige är minoriteternas namn i levande bruk. Ortnamnsregistret innehåller både genuina namn på minoritetsspråk och namn som har anpassats till svenskt språkbruk.
Porjus är en svensk form av lulesamiska Bårjås ’Seglet’. Namnmotivet är oklart. Foto: Nils-Olof Sortelius.
Tidigare har skrivning av sådana namn i stor utsträckning anpassats till svenskan. Enligt en FN-rekommendation 1972 om minoriteternas namn ska ortnamnen skrivas efter respektive minoritetsspråks skrivregler. Det har inneburit en översyn av stavningen av minoriteternas namn som resulterat i omfattande ändringar på nya kartor, särskilt i redovisning av samiska namn. Namnen har också blivit synligare genom att allt fler orter har fått flerspråkiga vägskyltar till följd av paragrafen God ortnamnssed i kulturminneslagen.
Klicka på en rubrik i menyn till vänster för att läsa mer om ortnamn på minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska.
Porjus är en svensk form av lulesamiska Bårjås ’Seglet’. Namnmotivet är oklart. Foto: Nils-Olof Sortelius.
Uppdaterad 4 juni 2009
Ansvarig för sidan: Namnarkivet i Uppsala (NAU)
Läs mer om ortnamn och minoritetsspråk
Slå upp ortnamn på minoritetsspråk
Mer om minoritetsspråk