SMP-samlingarnas omfattning

Personnamnssamlingarna innehåller i huvudsak svenska och finlandssvenska personnamn från äldsta tid och fram till omkring år 1520 (dock ej belägg i runinskrifter). Namnen är i första hand hämtade ur originalurkunder men också i viss utsträckning ur avskrifter och i någon mån ur regester (korta sammanfattningar av innehållet i brev). Namnformerna förvaras upptecknade på pappersblad i s.k. sedesformat. Samlingarna omfattar för närvarande ca en miljon sedesblad och består huvudsakligen av 5 olika serier:

1. Huvudsamlingen, inemot 800 000 sedesblad, som omfattar personnamn, både förnamn och tillnamn (eller binamn), från tiden ca 1100-ca 1520. Denna samling utgör det huvudsakliga underlaget för ordboken Sveriges medeltida personnamn.

2. Samlingar ur Kammararkivet, som omfattar personnamn ur otryckt källmaterial från åren 1530-1571 i Kammararkivet, främst jordeböcker och tiondelängder. Det rör sig alltså här om namnen på människor, som är födda under medeltidens sista skede.

3. 1500-talssamlingen, som omfattar personnamn excerperade ur tryckt källmaterial från 1500-talet. Bland annat är Gustav I:s registratur och Stockholms stadsböcker genomgångna.

4. Personregistret, som omfattar hänvisningar till personhistorisk litteratur om medeltida personer. Bland annat excerperas löpande medeltidsmaterial ur Personhistorisk tidskrift, Släkt och hävd och Svenskt biografiskt lexikon.

5. Etymologiregistret, som består av excerpter ur facklitteraturen.

Var och en av dessa serier, utom etymologiregistret, är uppdelad i två underserier:
A. Förnamn, t.ex. Anund, Benedikt, Cecilia. Till dessa räknas även s.k. patronymiska belägg, t.ex. Andersson, och de under medeltiden inte helt ovanliga metronymiska, t.ex. Katarinason. Sådana belägg är alltså inordnade under de förnamn som de utgår från.

B. Tillnamn (eller Binamn), t.ex. Bonde, Bagge, Finne, Smidh, Svarte, Trolle. (Dessa tillnamn betecknar i tur och ordning ursprungligen ett yrke, ett djur, en härstamning, ett yrke, ett drag i utseendet, en vapenbild.) Bland tillnamnen finns både personliga, oftast karakteriserande binamn, och ärvda sådana, vilka senare alltså kan vara att klassificera som släktnamn eller sådana som håller på att övergå i ett slags släktnamn. Egentliga släktnamn i modern mening förekommer däremot praktiskt taget inte alls under ordboksperioden.

Förnamns- och tillnamnsregistren är alfabetiskt ordnade efter namnens normaliserade fornsvenska former med hänvisningar från variantformer. Inom varje namn är sedan namnformerna ordnade i strikt tidsföljd efter år, månad och dag. Detta gäller dock inte personregistret, där varje förnamn, som följs av ett patronymikon, t.ex. Niclis Arvidsson, eller ett tillnamn, t.ex. Nils Ama, Nils Bagge är ordnat alfabetiskt efter patronymikonet eller tillnamnet.