Namnfraser - Institutet för språk och folkminnen Hoppa direkt till textinnehållet Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Översikt Sökningssida FAQ Hjälp Kontakt
 
     

Namnfraser i äldre tid

Den fornsvenska och äldre nysvenska namnfrasens semantik, syntax och morfologi

Projektet bedrivs av Lennart Ryman.

I projektet undersöks hur enskilda individer omtalas från 1200-talet till 1700-talet. Omtalssättet avslöjar mycket om hur människor identifierades och kategoriserades i sin samtid. En hypotetisk person kunde i olika sammanhang kallas hustru Anna, Anna Larsdotter eller Olaf skomakares hustru. Sådana fraser kallas här namnfraser. (Se rutan till höger för exempel på namnfraser från olika tider.)

Projektet syftar till en kartläggning av namnfrasen i tid och rum. Inom undersökningsperioden ligger tyngdpunkten på tiden mellan 1450 och 1520. Följande frågor skall utredas närmare.

· Hur identifierades och identifierade sig tidens människor med hjälp av namnfrasen?

· Vad avgör om en individ namnges eller inte?

· Vad avgör om en individ omtalas med blotta förnamnet eller med en mer omfattande namnfras?

· Vilka delar av namnfraserna är tätt knutna till förnamnet och vilka utgör mer eller mindre löst anknutna bestämningar?

· Vilka delar av namnfraserna är egennamn eller delar av egennamn, och vilka är det inte?

· Hur varierar namnfrasernas betydelse och form kronologiskt, geografiskt, socialt, mellan könen och efter texttyp?

Projektet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.

Uppdaterad 16 september 2009

Ansvarig för sidan: Namnarkivet i Uppsala (NAU)