Dialekt - Institutet för språk och folkminnen Hoppa direkt till textinnehållet Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Översikt Sökningssida FAQ Hjälp Kontakt
 
     

Dialektprov från Närke

Närkes landskapsvapen
 

Kräklinge socken

Minnen och funderingar kring en älgjakt (dialektprov ur Svenska folkmål)
Inspelningsår: 1952

Lyssna

Berättaren hade stått på pass i skogen, då en älg kom springade emot honom; han sköt men bommade. Älgen passerade ytterligare tre jägare, som vardera sköt flera skott, den senaste ett helt patronmagasin. Alla tyckte de sig träffa, men älgen fortsatte. Han sprang så bort mot en plats där ännu en jägare, "källarmästarn", befann sig:

– Å tjällarmästarn han skulle gå sta å ställa ut säj på nåen fläck där, å kåmmer så på-n, å han sae, att han (älgen) hölls å kavla (kravlade) å skulle resa sä men va-nte go te å jör-at. Å, då (i) alla fall sjöt han ett skått i bröste på-n å ett i huve. Men kansje äljen va lika snart dö, säjer di, men de där kan di ju inte garantera, för sir du den där han – ja han juger la å svänger lite så ... de ä inge [å] tro. En styv, en styv en te hålla i – den där han ha ju sjute mycke mycke jur. Men sir du så rart såm han (älgen) kåm å bjö ut sä åt mäj, de kan en allre önska sä, å de va någe unjefär så där en hunnra meter, lite styft, å de ä ju inte någe håll me di här vapna såm en har. Å, å-å, när en sjuter så här, en sätter ju i kula på kula si så här. Men sir du ja kåm ner på spånga (den längsgående upphöjda skenan mellan piporna på en dubbelbössa) på, så, så de (skotten) jick över, men, få de i huve på mäj då, å ja satt hökt å han kåm låkt, å...

Uppdaterad 27 januari 2010

Ansvarig för sidan: Dialektavdelningen (DA)