Språkvård handlar om att göra ett eller flera språk tillgängliga och
lätta att använda för så många som möjligt i ett samhälle. Det ska vara
enkelt att ta orden och språksystemet i bruk. Man kan därvid behöva
värna ett språks ställning gentemot andra språk. Själva ordet
språkvård
är ett lån från tyskans
Sprachpflege, ’vård av språket, omsorg om
språket’.
Språkvård kan uppdelas i språkplanering, ord- och grammatikvård respektive tal- och textvård.
Förr sysslade språkvården huvudsakligen med ord- och grammatikvård. I takt med att kraven på människors språkkompetens ökat, där många skriver i arbetet och håller föredrag i studiecirklar, har behovet av tal- och textvård ökat.
Och i dag, när engelskan gör insteg på allt fler samhällsområden, har språkplanering och språkpolitik blivit särskilt viktigt. Det förstärks av att Sverige i dag är ett mångspråkigt land där det talas fem officiella minoritetsspråk och ca 150 olika modersmål. I boxen Språkpolitiska länkar hittar du flera viktiga språkpolitiska dokument.
Det mesta som görs inom Institutet för språk och folkminnen kan sägas vara språkvård, inklusive namn- och dialektvård. Det är dock en särskild avdelning i myndigheten, Språkrådet, som ansvarar för det huvudsakliga språkvårdsarbetet. Språkrådet består av f.d. Svenska språknämnden, Sverigefinska språknämnden och Klarspråksgruppen i Regeringskansliet.
På
Språkrådets webbplats kan du läsa mer om en rad språkrelaterade ämnen och verksamheter: klarspråk, nyord, språkpolitik, språkteknologi, terminologi, språkböcker, finska, teckenspråk och andra minoritetsspråk och mycket annat. Där hittar du också språknotiser, ett kalendarium, information om rådets egna tidskrifter och böcker samt en omfattande länksamling med mängder av språkresurser. Hos rådet kan du inte minst söka svar på tusentals språkfrågor, bl.a. i tjänsten
Frågelådan.