Språkvård handlar om att göra ett eller flera språk tillgängliga och
lätta att använda för så många som möjligt i ett samhälle. Det ska vara
enkelt att ta orden och språksystemet i bruk. Man kan också behöva
värna ett språks ställning gentemot andra språk. Själva ordet språkvård
är ett lån från tyskans Sprachpflege, ’vård av språket, omsorg om
språket’.
Språkvård kan uppdelas i språkvalsplanering, ord- och grammatikvård respektive tal- och textvård.
Förr sysslade språkvården huvudsakligen med ord- och grammatikvård. I takt med att kraven på människors språkkompetens ökat, där många skriver i arbetet och håller föredrag på möten och i studiecirklar, har behovet av tal- och textvård ökat.
Och i dag, när engelskan gör insteg på allt fler samhällsområden, har språkplanering och språkpolitik blivit särskilt viktigt. Det förstärks av att Sverige i dag är ett mångspråkigt land där det talas fem nationella minoritetsspråk och ca 150 olika modersmål.
Det mesta som görs inom Institutet för språk och folkminnen kan sägas vara språkvård, inklusive namn- och dialektvård. Det är dock en särskild avdelning i myndigheten, Språkrådet, som ansvarar för det huvudsakliga språkvårdsarbetet.
På Språkrådets webbplats kan du läsa mer om en rad språkrelaterade ämnen och verksamheter: klarspråk, nyord, språkpolitik, språkteknologi, terminologi, språkböcker, finska, teckenspråk och andra minoritetsspråk och mycket annat. Där hittar du också språknotiser, ett kalendarium, information om rådets egna tidskrifter och böcker samt en omfattande länksamling med mängder av språkresurser. Hos rådet kan du inte minst söka svar på tusentals språkfrågor, bl.a. i tjänsten Frågelådan.
Uppdaterad 28 februari 2011
Ansvarig för sidan: Språkrådet