Årets namn - Institutet för språk och folkminnen Hoppa direkt till textinnehållet Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Översikt Sökningssida FAQ Hjälp Kontakt
 
     

Årets namn

Läs mer om årets namn och ytterligare 1 300 förnamn i boken Förnamn i Sverige av Eva Brylla.

2010

Kim och Tintin

Det vanliga mönstret för förnamn i vår del av världen är att vi har olika namn för kvinnor och män. På sista tiden har röster höjts för att man borde låta namnen vara mer könsneutrala genom att ge flickor det som traditionellt varit pojknamn och tvärtom. Hur det skall gå med det vet vi ännu inte.

Hittills verkar inte intresset för könsneutrala namn ha varit så stort. Det finns visserligen några namn som kan fungera för båda könen. Men om man ser närmare på dem, verkar de ändå mest uppfattas som typiska för det ena könet. Kaj exempelvis har oavsett stavning (Cai, Caj, Cay, Kai, Kay) hela tiden varit långt vanligare som pojknamn än som flicknamn. I dag verkar namnet för övrigt helt ute enligt färsk namnstatistik från Statistiska centralbyrån (SCB).

Ett i dag populärt namn som Robin är också överlägset manligt. Endast stavningen Robyn verkar reserverad för det kvinnliga könet. Under den senaste 10-årsperioden finns inte Robin (Robyn) alls med som flicknamn i SCB:s namnstatistik. Däremot finns det med som pojknamn, om än med sjunkande frekvens. SCB drar den nedre gränsen vid 10 namnbärare.

Även Kim är dominerande manligt, men där är skillnaden något mindre. En känd svensk kvinna med det namnet är skådespelerskan Kim Anderzon, som tog sig namnet Kim som ung. Kim är som flicknamn en engelsk smekform till Kimberly, som ursprungligen är ett ortnamn. Som pojknamn är det ofta en kortform till Joakim. Namnet gavs mest till barn födda på 1980- och 1990-talen.

Ett namn som faktiskt väger nästan jämnt när det gäller könsfördelning är Tintin. Det bärs av drygt 400 kvinnor och nästan 300 män. Det kan tyckas förvånande att det kan vara flicknamn med tanke på att den berömda seriefiguren Tintin är en man, nåja yngling. Men i Sverige går det bra som flicknamn. Kanske var det Tintin Anderzon, känd skådespelerska och dotter till Kim Anderzon, som satte trenden? Hennes mor, Kim, hade träffat på Tintin som namn på en liten pojke och hon kallade sitt barn så redan innan det var fött. Senare tog sig dottern smeknamnet som sitt ”riktiga” namn.

Varför seriefiguren fick heta Tintin är oklart. Det sägs att seriens upphovsman Hergé bara högg till med ett namn. I franska ordböcker förklaras tintin med ’ingenting’, men det kan också användas som smeknamn på barn.

2009

Aino och Finn

Med anledning av att det är 200 år sedan Sverige och Finland gick skilda vägar har vi valt två namn med anknytning till Finland.

Aino är ursprungligen ett finskt namn som betyder ’den enda’. Det skapades av Elias Lönnrot när han satte samman det finska nationaleposet Kalevala (Nya Kalevala1849), som handlar om kampen mellan det onda och mörka Pohjola och det ljusa Kalevala. Aino är bildat till adjektivet ainoa ’enda’. Aino var enda syster till Joukahainen, en av huvudpersonerna i Kalevala. Hon symboliserar den unga, oskuldsfulla kvinnan.

I Finland var Aino mest frekvent vid förra sekelskiftet. Kalevala översattes tidigt till svenska, och namnet spreds också till Sverige, där det nu finns ca 2 250 kvinnor som heter Aino. Kända kvinnor med det namnet är Aino Aalto, finländsk arkitekt och formgivare och gift med Alvar Aalto, Aino Taube, svensk skådespelare, och Aino Trosell, svensk författare. Namnet Aina är en form av Aino. Det är vanligare än Aino i Sverige, där det i dag finns ca 13 350 kvinnor med förnamnet Aina. En känd namnbärare är Aina Erlander, lärare och gift med Tage Erlander, f.d. svensk statsminister.

Aino och Aina har namnsdag i den finlandssvenska almanackan den 10 maj. I den sverigesvenska almanackan infördes Aina 1901 på den 13 juni, då det ersatte det totalt obrukbara Aqvilina. 1986 fick det sällskap av Aino.

Finn är ett nordiskt namn, belagt redan på våra runstenar. En sten i Flisby socken, Småland, har texten: ”Helge reste denna sten efter Finn, sin fader.” Det är ursprungligen ett binamn med betydelsen ’finne’, ’same’.

I Sverige var Finn som populärast på 1930-talet; det är nu drygt 1 200 svenska män som bär detta namn. Finn har namnsdag i den finlandssvenska almanackan den 26 september. I den sverigesvenska almanackan infördes det 1986 på den 16 oktober.

Kända namnbärare är Finn Malmgren, som utforskade polartrakterna tillsammans med Amundsen, samt trubaduren och visförfattaren Finn Zetterholm. En annan mycket äldre namnbärare är en jätte, som enligt sägnen lovade att hjälpa till att bygga Lunds domkyrka i utbyte mot att han skulle få Sankt Laurentius ögon, såvida denne inte innan kyrkan var färdigbyggd kunde gissa jättens namn. Det lyckades han med i sista stund och ropade till jätten, som just skulle sätta in sista stenen: ”Finn! Sätt den stenen bättre in!” Jätten vredgades och tog tag i en pelare för att välta kyrkan. Men just då förvandlades han till sten och där står han än i dag och omfamnar pelaren.

Finn finns också som namn i Storbritannien. Men det är inte besläktat med vårt Finn utan är en angliserad form av det gaeliska namnet Fionn, som betyder ’den blonde’.

2008

Oskar och Selma

Oskar (svensk stavning av Oscar ) har under de senaste åren legat i toppen på listan över namn på nyfödda. Selma är inte lika vanligt, men är på uppåtgående och har tagit sig upp från plats 86 till 46 de senaste sju åren. Båda har keltiskt ursprung och finns med i det påhittade keltiska nationalromantiska verket ”Ossians sånger”, som utkom på 1760-talet. Det påstods vara gamla keltiska sånger som översatts till engelska. Hur som helst blev diktverket mycket älskat och spritt i flera länder. Båda namnen dök upp i Sverige omkring sekelskiftet 1800. Båda blev modenamn under 1800-talet, blev omoderna under större delen av 1900-talet för att blomstra upp igen på senare år.

Oskar (Oscar) är ett keltiskt (iriskt) namn, troligen sammansatt av os ’hjort’ och cara ’vän’. Napoleon Bonaparte, som också hade läst ”Ossians sånger”, blev så förtjust i namnet Oscar där att han föreslog det som namn på sin gudson, som sedermera blev kung i Sverige, Oskar I (1799–1859). Vi har haft ytterligare en kung med detta namn, Oskar II (1829–1907), som i sin tur blev gudfar och namngivare till Oscar Wilde, som var son till kungens ögonläkare. Vi hade också en prins Oscar (1859–1953).

Att namnet bars av kungligheter bidrog säkert till den första popularitetsperioden i slutet av 1800-talet i Sverige. Det togs in almanackan redan 1812 och ersatte det fullkomligt stendöda helgonnamnet Eligius den 1 december. Den 1 december var det länge tradition att ordna Oscarsbaler. Perioden då Oscar II levde kallas oskariansk eller oskarisk och den motsvarar till karaktären den viktorianska perioden i England.

En känd Oskar är Karl-Oskar i Mobergs utvandrarepos. Oscar de la Renta är en berömd modeskapare. Oscar har också gett namn åt den statyett som delas ut sedan 1929 på världens största filmfestival. Enligt sägnen tyckte en sekreterare vid filmfestivalen att statyetten liknade hennes morbror Oscar.

Selma är till sitt ursprung ett keltiskt ortnamn i ”Ossians sånger” med betydelsen ’vacker utsikt’. Inspirerad av detta diktverk skrev den tyska skalden Friedrich Gottlieb Klopstock en dikt om ett kärlekspar vid namn Selmar och Selma. Och den samtida finländska skalden Frans Mikael Franzén använde Selma som namn på sin sångmö. Sin första storhetstid hade Selma i mitten på 1800-talet. Namnet kom in i almanackan 1901 och ersatte ett stendött helgonnamn, Crescens.

Författaren Selma Lagerlöf (1858–1940), känd även utanför Sverige, är nog den mest kända namnbäraren i Sverige. I år firas 150-årsdagen av hennes födelse. Det kanske kommer att öka intresset för namnet Selma. Eftersom Selma Lagerlöf finns i bild på 20-kronorssedeln har hon inspirerat till flera folkliga benämningar på sedeln: selma, mårbackadollar (efter födelsegården Mårbacka) och fryksdaler (efter Fryksdalen, där Mårbacka ligger).

Att den dominanta hustrun i 1950-talets radioserie Lilla Fridolf heter Selma visar att namnet då var omodernt. Selma kan också ses som ett arabiskt namn. Ibland skrivs det som Salma. Växlingen beror på att vokalerna inte skrivs ut i arabisk skrift och att de kan återges olika i latinsk skrift. Kungaparet av Jordanien har en dotter med detta namn. I dag kan alltså Selma fungera som ett mångkulturellt flicknamn i Sverige.

2007

Karl och Linnea

I år är det 300 år sedan vår mest internationellt kända vetenskapsman, Carl von Linné, föddes. Vad är då mer naturligt än att utnämna Karl och Linnea till årets namn?

Karl (med den vanliga stavningsvarianten Carl) är känt redan från runinskrifter. Det är ett klassiskt svenskt kunganamn, och länge var det förbehållet de högre klasserna. Men mot slutet av 1700-talet blev det folkligt, och för drygt hundra år sedan var Karl det vanligaste mansnamnet i Sverige. I dag ligger det på tredje plats. Karl finns i almanackan den 28 januari, till minne av Karl den stores dödsdag.

Troligen är det ordet karl '(fri) man' som ligger bakom namnet Karl. Det fungerade först som ett binamn, innan det blev ett förnamn. En vanlig smekform är Kalle. Att Karl och smekformen Kalle varit vanliga visar sig i att det förekommer i personbenämningar som hoppilandkalle och bollkalle och att Kalle Anka blev det svenska namnet på Disneys Donald Duck.

Namnet Karl finns (i olika varianter) även i andra språk, t.ex. Carolus (latin), Charles (franska och engelska), Carlo (italienska), Carlos (spanska), Karel (slaviska språk).

Linnea (också stavat Linnéa) är känt sedan 1842. Det var populärt i början av förra århundradet och har blivit det igen. Det ligger nu på sjätte plats som namn på nyfödda flickor. Linnea finns i almanackan den 13 maj till minne av Carl von Linnés födelsedag.

Det är identiskt med växtnamnet linnea (linnæa borealis), vilket i sin tur är bildat till Carl von Linnés släktnamn Linneaus. Än så länge är namnet inte så spritt utanför Sverige. De populära barnböckerna av Christina Björk och Lena Anderson om den naturintresserade Linnea, som nu finns översatta till flera språk, kanske kan ändra på den saken.

2006

Anja ocn Zlatan

Till världens främsta idrottare hör Anja Pärson och Zlatan Ibrahimović. Bägge är födda på 1980-talet, men varken Anja eller Zlatan är något av de vanligare namnen bland barn födda vid den tiden i Sverige.

Anja bärs i dag av drygt 4 700 personer i Sverige. Namnet är från början en rysk smekform av Anna. Anja kom in i Sverige i mitten av 1800-talet och var som populärast på 1930-talet.

Zlatan, som på svenska uttalas /'sla:tan/, är ett slaviskt namn, bildat till ett sydslaviskt ord zlato 'gyllene; guld'. Ett annat namn som innehåller samma namnelement är Zlatko. Namnet Zlatan bärs i dag av endast 161 personer i Sverige. Än så länge har det inte rotat sig som svenskt namn, men det har det alla möjligheter till, liksom många andra namn som har kommit till Sverige med de senaste årtiondenas invandring.

2005

Loke och Freja

I topplistor över namn givna till nyfödda 2004 hittar vi som bubblare (alltså nya på listan) de nordiska gudanamnen Loke (103 pojkar, plats 93) och Freja (130 flickor, plats 85).

Just Loke är oväntat. Loke framstår som listig men faktiskt också svekfull i den nordiska mytologin. Men nu får han återupprättelse. Freja har haft bättre rykte, hon är fruktbarhetsgudinnan som dyrkades av både människor och asar. Namnet Freja kom i bruk i Sverige i början av 1800-talet i samband med den tidens stora intresse för nordisk forntid och mytologi. Det kom att bli populärt igen i slutet av 1900-talet. Loke verkar däremot inte har förekommit som namn på personer förrän under 1980- och 1990-talen.

Freja är den västnordiska formen av gudinnenamnet Fröja, av fornisländskans freyja ’härskarinna’ (jfr det via tyskan inlånade fru). Namnet Lokes ursprung är oklart. Det har bl.a. föreslagits betyda ’den listige’.

2004

Harry och Moa

I år firar vi hundraårsdagen av författaren Harry Martinsons födelse. Han var 1929–1941 gift med en annan populär författare, Moa Martinson. Hundraårsdagen av hennes födelse inföll 1990.

Namnen är intressanta. Harry representerar de många engelska namn som blev populära under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Moa är ett inhemskt namn som levt i skymundan men som blivit populärt genom att det burits av en känd författare.

Harry är en engelsk form av Henrik inspirerad av uttalet av den franska varianten Henri. En mängd engelska namn etablerades i Sverige under 1800-talet, och den förste svenske Harry påträffas 1858. Namnet blev särskilt populärt 1910–1929. Nu är det drygt 20 000 män som bär detta namn, och de kan fira namnsdag den 10 oktober tillsammans med Harriet.

Moa anses vara en smekform till ordet mor. I fornsvenskan är Modher ('mor') och Brodher ('bror') kända som dopnamn (jämför även det nysvenska Syster). Namnet Moa har alltså fått spridning genom att Moa Martinsons skildringar av kvinnors liv och villkor lyftes fram på nytt av litteraturvetare under 1970-talet. Egentligen hette hon Helga Maria, så i hennes fall var det förmodligen en smekform av Maria. I slutet av 1990-talet var Moa ett av de populäraste namnen på nyfödda flickor. I dag är det nästan 10 000 kvinnor som heter Moa, och de kan fira namnsdag den 18 november tillsammans med Lillemor.

2003

Birgitta och Birger

Birgitta heter vårt enda riktiga svenska helgon, d.v.s. det enda svenska helgon som är kanoniserat. Hon är Sveriges skyddshelgon och sedan 1999 dessutom ett av Europas skyddshelgon. I år är det 700 år sedan den heliga Birgitta föddes.

I den svenska almanackan står det Birgitta den 7 oktober till minne av dagen för Birgittas heligförklaring. Uttrycket brittsommar för en period med varma och klara höstdagar i mitten av oktober hänger ihop med denna namnsdag.

Namnet har funnits i svenskan sedan 1100-talet. Det är ursprungligen ett keltiskt namn, Brigit, med betydelsen 'den höga'. Namnet finns även i andra språk, bl.a. eng. Bridget, ital. Brigida, fra. Brigitte, fi. Pirkko, Pirjo, estn. Pirita. Sidoformer i svenskan är bl.a. Britt, Britta, Birgit, Berit och Böret, och smekformer bl.a. Bibbi, Biggan, Bitte och Gittan. I Sverige blev namnet Birgitta oerhört populärt i och med prinsessan Birgittas födelse 1937. Fortfarande är det bland de tio vanligaste kvinnonamnen i Sverige, men sedan 1970-talet döps allt färre flickor till Birgitta.

Den heliga Birgitta omtalas också som Birgersdotter. Hon var nämligen dotter till Birger Persson till Finsta, död 1327, lagman över Uppland och en av de ledande vid tillkomsten av Upplandslagen.

Namnet Birger har inget språkligt samband med Birgitta. Birger är ett nordiskt namn med omdiskuterad härledning. Det nämns äldst på en sörmländsk runsten, biriR. Flera tolkningsförslag har givits. Namnet kan vara en bildning till verbet bärga 'rädda, hjälpa' eller till ett germanskt substantiv med grundbetydelsen 'hjälp'. Andra förslag är att det är en ursprunglig smekform till namn på Berg- eller en sammansättning med efterleden -ger (ett germanskt namnelement med betydelsen 'spjut'.)

Under äldre medeltid var Birger ett stormansnamn. Kända namnbärare förutom Birger Persson är Birger Jarl (död 1266) och hans sonson Birger Magnusson (död 1321). Från sen medeltid och framåt blev Birger populärt som bondenamn i olika dialektala former som Berge, Beriell, Birgel, Böril och Börje. I modern tid kom namnet på modet under 1910- och 1920-talen, men sedan dess har det gått tillbaka. I dag bär i Sverige inte fler än drygt 22 000 män namnet Birger. Det är dock inte otänkbart att namnet snart kommer att stiga i popularitet, eftersom det brukar ta 80–90 år innan ett namn blir populärt igen. Birger firar namnsdag den 9 juni.

Uppdaterad 18 februari 2010

Ansvarig för sidan: Namnavdelningen (NA)