Årets namn

I år firas 100-årsminnet av Raoul Wallenberg. Han var under andra världskriget svensk diplomat i Budapest, och genom stort personligt mod och påhittighet lyckades han rädda tiotusentals judar undan Förintelsen.

I år firas också 100-årsminnet av OS i Stockholm 1912. Där deltog en del kvinnor, bland annat Greta Johansson, som tog guld i simhopp. Därmed blev hon Sveriges första kvinnliga olympiska mästare. Det bör noteras att de enda grenar kvinnor då tilläts delta i var tennis och simning.

Raoul är en fransk form av det engelska namnet Ralph (Ralf), som går tillbaka på fornengelskans Rædwulf och det fornvästnordiska Ráðulfr. Namnet är sammansatt av orden råd ’råd; beslut; hjälp’ och ulv ’varg’. Raoul hade sin starkaste tidsperiod under 1950-talet, sannolikt just genom Raoul Wallenberg. Det har också använts i fransk-svenska familjer, där ett exempel är Raoul Nordling, diplomat i Paris. Även denne Raoul gjorde stora insatser för att rädda fångar undan nazisterna. Raoul har namnsdag den 27 augusti och delar dagen med Rolf, ett nordiskt namn sammansatt av hróðr ’ära, beröm’ och ulv.

Greta är ursprungligen ett tyskt namn, bildat som en smekform till Margareta. Till tyskan kom det i sin tur från grekiskan, men ursprungligen är det ett persiskt ord för ’pärla’. Det äldsta svenska belägget för Greta är från 1309. Namnet var som populärast under 1900-talets två första decennier. Nu är det på väg in igen och hade plats 92 bland flicknamn givna 2011. Den mest kända svenska namnbäraren är förstås Greta Garbo (1905–1990). Greta har namnsdag den 20 juli och delar dagen med just Margareta.

Det vanliga mönstret för förnamn i vår del av världen är att vi har olika namn för kvinnor och män. På sista tiden har röster höjts för att man borde låta namnen vara mer könsneutrala genom att ge flickor det som traditionellt varit pojknamn och tvärtom. Hur det skall gå med det vet vi ännu inte.

Hittills verkar inte intresset för könsneutrala namn ha varit så stort. Det finns visserligen några namn som kan fungera för båda könen. Men om man ser närmare på dem, verkar de ändå mest uppfattas som typiska för det ena könet. Kaj exempelvis har oavsett stavning (Cai, Caj, Cay, Kai, Kay) hela tiden varit långt vanligare som pojknamn än som flicknamn. I dag verkar namnet för övrigt helt ute enligt färsk namnstatistik från Statistiska centralbyrån (SCB).

Ett i dag populärt namn som Robin är också överlägset manligt. Endast stavningen Robyn verkar reserverad för det kvinnliga könet. Under den senaste 10-årsperioden finns inte Robin (Robyn) alls med som flicknamn i SCB:s namnstatistik. Däremot finns det med som pojknamn, om än med sjunkande frekvens. SCB drar den nedre gränsen vid 10 namnbärare.

Även Kim är dominerande manligt, men där är skillnaden något mindre. En känd svensk kvinna med det namnet är skådespelerskan Kim Anderzon, som tog sig namnet Kim som ung. Kim är som flicknamn en engelsk smekform till Kimberly, som ursprungligen är ett ortnamn. Som pojknamn är det ofta en kortform till Joakim. Namnet gavs mest till barn födda på 1980- och 1990-talen.

Ett namn som faktiskt väger nästan jämnt när det gäller könsfördelning är Tintin. Det bärs av drygt 400 kvinnor och nästan 300 män. Det kan tyckas förvånande att det kan vara flicknamn med tanke på att den berömda seriefiguren Tintin är en man, nåja yngling. Men i Sverige går det bra som flicknamn. Kanske var det Tintin Anderzon, känd skådespelerska och dotter till Kim Anderzon, som satte trenden? Hennes mor, Kim, hade träffat på Tintin som namn på en liten pojke och hon kallade sitt barn så redan innan det var fött. Senare tog sig dottern smeknamnet som sitt ”riktiga” namn.

Varför seriefiguren fick heta Tintin är oklart. Det sägs att seriens upphovsman Hergé bara högg till med ett namn. I franska ordböcker förklaras tintin med ’ingenting’, men det kan också användas som smeknamn på barn.

Oskar (svensk stavning av Oscar ) har under de senaste åren legat i toppen på listan över namn på nyfödda. Selma är inte lika vanligt, men är på uppåtgående och har tagit sig upp från plats 86 till 46 de senaste sju åren. Båda har keltiskt ursprung och finns med i det påhittade keltiska nationalromantiska verket ”Ossians sånger”, som utkom på 1760-talet. Det påstods vara gamla keltiska sånger som översatts till engelska. Hur som helst blev diktverket mycket älskat och spritt i flera länder. Båda namnen dök upp i Sverige omkring sekelskiftet 1800. Båda blev modenamn under 1800-talet, blev omoderna under större delen av 1900-talet för att blomstra upp igen på senare år.

Oskar (Oscar) är ett keltiskt (iriskt) namn, troligen sammansatt av os ’hjort’ och cara ’vän’. Napoleon Bonaparte, som också hade läst ”Ossians sånger”, blev så förtjust i namnet Oscar där att han föreslog det som namn på sin gudson, som sedermera blev kung i Sverige, Oskar I (1799–1859). Vi har haft ytterligare en kung med detta namn, Oskar II (1829–1907), som i sin tur blev gudfar och namngivare till Oscar Wilde, som var son till kungens ögonläkare. Vi hade också en prins Oscar (1859–1953).

Att namnet bars av kungligheter bidrog säkert till den första popularitetsperioden i slutet av 1800-talet i Sverige. Det togs in almanackan redan 1812 och ersatte det fullkomligt stendöda helgonnamnet Eligius den 1 december. Den 1 december var det länge tradition att ordna Oscarsbaler. Perioden då Oscar II levde kallas oskariansk eller oskarisk och den motsvarar till karaktären den viktorianska perioden i England.

En känd Oskar är Karl-Oskar i Mobergs utvandrarepos. Oscar de la Renta är en berömd modeskapare. Oscar har också gett namn åt den statyett som delas ut sedan 1929 på världens största filmfestival. Enligt sägnen tyckte en sekreterare vid filmfestivalen att statyetten liknade hennes morbror Oscar.

Selma är till sitt ursprung ett keltiskt ortnamn i ”Ossians sånger” med betydelsen ’vacker utsikt’. Inspirerad av detta diktverk skrev den tyska skalden Friedrich Gottlieb Klopstock en dikt om ett kärlekspar vid namn Selmar och Selma. Och den samtida finländska skalden Frans Mikael Franzén använde Selma som namn på sin sångmö. Sin första storhetstid hade Selma i mitten på 1800-talet. Namnet kom in i almanackan 1901 och ersatte ett stendött helgonnamn, Crescens.

Författaren Selma Lagerlöf (1858–1940), känd även utanför Sverige, är nog den mest kända namnbäraren i Sverige. I år firas 150-årsdagen av hennes födelse. Det kanske kommer att öka intresset för namnet Selma. Eftersom Selma Lagerlöf finns i bild på 20-kronorssedeln har hon inspirerat till flera folkliga benämningar på sedeln: selma, mårbackadollar (efter födelsegården Mårbacka) och fryksdaler (efter Fryksdalen, där Mårbacka ligger).

Att den dominanta hustrun i 1950-talets radioserie Lilla Fridolf heter Selma visar att namnet då var omodernt. Selma kan också ses som ett arabiskt namn. Ibland skrivs det som Salma. Växlingen beror på att vokalerna inte skrivs ut i arabisk skrift och att de kan återges olika i latinsk skrift. Kungaparet av Jordanien har en dotter med detta namn. I dag kan alltså Selma fungera som ett mångkulturellt flicknamn i Sverige.

Till världens främsta idrottare hör Anja Pärson och Zlatan Ibrahimović. Bägge är födda på 1980-talet, men varken Anja eller Zlatan är något av de vanligare namnen bland barn födda vid den tiden i Sverige.

Anja bärs i dag av drygt 4 700 personer i Sverige. Namnet är från början en rysk smekform av Anna. Anja kom in i Sverige i mitten av 1800-talet och var som populärast på 1930-talet.

Zlatan, som på svenska uttalas /'sla:tan/, är ett slaviskt namn, bildat till ett sydslaviskt ord zlato 'gyllene; guld'. Ett annat namn som innehåller samma namnelement är Zlatko. Namnet Zlatan bärs i dag av endast 161 personer i Sverige. Än så länge har det inte rotat sig som svenskt namn, men det har det alla möjligheter till, liksom många andra namn som har kommit till Sverige med de senaste årtiondenas invandring.

I år firar vi hundraårsdagen av författaren Harry Martinsons födelse. Han var 1929–1941 gift med en annan populär författare, Moa Martinson. Hundraårsdagen av hennes födelse inföll 1990.

Namnen är intressanta. Harry representerar de många engelska namn som blev populära under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Moa är ett inhemskt namn som levt i skymundan men som blivit populärt genom att det burits av en känd författare.

Harry är en engelsk form av Henrik inspirerad av uttalet av den franska varianten Henri. En mängd engelska namn etablerades i Sverige under 1800-talet, och den förste svenske Harry påträffas 1858. Namnet blev särskilt populärt 1910–1929. Nu är det drygt 20 000 män som bär detta namn, och de kan fira namnsdag den 10 oktober tillsammans med Harriet.

Moa anses vara en smekform till ordet mor. I fornsvenskan är Modher ('mor') och Brodher ('bror') kända som dopnamn (jämför även det nysvenska Syster). Namnet Moa har alltså fått spridning genom att Moa Martinsons skildringar av kvinnors liv och villkor lyftes fram på nytt av litteraturvetare under 1970-talet. Egentligen hette hon Helga Maria, så i hennes fall var det förmodligen en smekform av Maria. I slutet av 1990-talet var Moa ett av de populäraste namnen på nyfödda flickor. I dag är det nästan 10 000 kvinnor som heter Moa, och de kan fira namnsdag den 18 november tillsammans med Lillemor.