Dialektsamlingarna i Lund

Dialektmaterialet består av handskrifter, fonogram, mikrofilmer, foton och olika slags register.

Den största delen av dialektuppteckningar hos Dialekt- och ortnamnsakivet i Lund finns på ca 3 miljoner häradsvis ordnade lappar, som exemplet nedan. Vi ser överst till höger uppslagsformen fågel, på nästa rad dialektuttal och böjningsformer och längre ner ett språkprov som i översättning till nutida rikssvenska lyder: Där är en rejäl bordskiva; den flyger inte fåglarna iväg med. Den väger tolv hundra kilo; den är nästan åtta tum tjock.

Uppteckningen är gjord med landsmålsalfabetet det fonetiska alfabet som sedan slutet av 1800-talet har använts vid uppteckning av svenska dialekter.

Upptecknare gick runt i bygderna och skrev ner vad de såg och hörde. De intervjuade dialekttalande personer framförallt om förhållanden under äldre tid. Materialet förmedlar historier på folkets egna lokala språk om händelser i deras vardag och fest. Berättelserna ger information om bland annat levnadsförhållanden, traditioner, värderingar och föreställningar.

Samlingarna är katalogiserade i ett realregister, ordnat efter etnologiska klassificeringsprinciper. Detta ämnesregister finns i kartotek och är ännu inte digitaliserat.

I handskriftsregistret, som finns på nätet, kan man få veta vilka dialekttexter som finns i samlingarna. Detta register omfattar även svar på frågelistor och utskrifter av inspelningar. Här kan den som vill ha uppgifter om material från en bestämd ort söka på landskap, härad och socken. I titelfältet kan man söka på ämne.

Ett digitaliserat fotoregister ger ingång till samlingarna av foto, där föremål, byggnader och personer finns som bildmotiv. Fotomaterialet har huvudsakligen dialektologiskt intresse med termerna för de olika föremålen och deras delar angivna intill fotografierna.